Aftonbladet – 10 maj 1870, sida 2

Säg inte mig att det ej är möjligt! Du har varit alldeles nedrigt försumlig och slarfaktig. Jag skall ha igen mitt bref och det genast. Jag kan ideligen försäkra, att jag inte vet hvar det är, eller hvart det har tagit vägen, såvida inte — inte, som ni säger, jag lemnade det till betjenten, sade Lizzy, denna gång på fullt allvar. Jag hade ett bref från nipper-mamsellen i korgen tockså, men 2 var det konstigt, om jag kunde göra ett sådant misstag!, Om? du gjorde det, säger jag dig, inföll nrs Penn mycket ond. Hvar är mitt oref? Kära fru, om jag det begriper! Det måtte visst ha blifvit borttrolladt. Kom inte och tala med mig om att det ir borttrolladt! Gaf du det andra af missag, så bör mitt vara qvarikorgen! Bekänn vara hvar du gjort af det.n Ja, om ni också bjöd mig alla verldens katter, så kunde jag ändå inte säga det, svaade Lizzy. Som jag bara trodde det var råga om nya moder på hattar, ansåg jag let inte vara så vigtigt; annars påminner 26 mig mycket väl, att jag öppnade korgen, edan jag hade gått ut ifrån mr Barleys, och lef förvånad öfver hvart papperet från molehandeln tagit vägen, för korgen den var om, den! a kan försäkra frun, att jag r så grufligt ledsen. Mrs Penn gick upp. Hon tycktes varal. fvertygad om att ingenting vore att vinnal enom ett långvarigare förhör. Lizzy Denel: örjade åter flitigt gnida på messingen och 4 g väntade. och väntade. Husets tjenarel: örjade gå ut och in i förstugan och stanna odrande och lyssnande några tillsammans. 1 tt rykte bade redan hunnit sprida sig, att ; kb väl till i Indien, — Slutligen!