Aftonbladet – 9 maj 1870, sida 3

ra oo AVR I SEE SET v Han är anklagad att jemte Roussel ha be; stält de revolvrar som af jernvägskonduktören insmugglades från Belgien. Då polisen kom till Roussel, var ingen hemma. Den senare hade gått ut och frun var på teatern. , Polisen gjorde det oaktadt genast visitation I Joch fann de 21 bomberna. Att sådana för1 I färdigades hos gjutaren Lepet skall polisen I redan sedan en tid känt. Hvad bomberna l angår, skall deras verkan ej vara uppåtgåTende, som Orsinis, utan riktad åt sidorna, der de på en omkrets af 30 metrer krossa allt. Personer, som befinna sig i en vagn, skulle således, om: bomben ej faller direkte in uti den, ej blifva det minsta skadade. Dessutom äro de så lätt exploderande, att man ej kan kasta dem i horisontel riktning, ej heller bära dem på sig. De kunna endast nedslungas I från ett hus eller någon annan högre beläIgen punkt, och man antar derför, att de förfärdigades med afseende på en gatustrid och skulle användas till projektiler mot trupperna I vid stormningen af barrikader. Flera af de moderata tidningarne, såsom Moniteur, ha uppmanat regeringen att före omröstningen lugna allmänhetens farhågor för att nu, som vid de föregående komplottupptäckterna, en reaktion skulle inträda. Med anledning häraf har Ollivier till hufvudredaktören af nämnde tidning, Paul Dalloz, skrifvit ett bref, hvari han förklarar dessa farhågor vara helt och hållet gripna ur luften. Det är ej mot reaktionen, säger den kejserlige ministern, utan mot revolutionen man måste vara på sin vakt. Friheten skulle blott då kunna vara i fara, om folket med kallsinnighet mottoge det liberala plebiscitet. Om det deremot, som jag är förvissad, mottager det med en ofantlig majoritet, är friheten oåterkalleligt grundlagd under Napoleonernas beskydd. Bref och manifester från offentliga personer hörde för öfrigt till agitationsmedlen å båda sidorna, å oppositionens sida ej mindre än å regeringens. Så har Garibaldi från Caprera insändt ett bref till Rappel, innehållande ett upprop till franska armen. Soldater, yttrar der det gamla lejonet, jag har haft den äran att en gång strida med eder, och två gånger emot er, alltid dock för rättvisans sak. Vi äro derföre gamla bekanta, och ja; tillåter mig i följd deraf vända mig till er me en fråga, som rör verlden. Jag vill visserligen ej göra mig skyldig till den osanningen att säga, att Jag är en vän till det andra kejsardömets armå, — detta kejsardöme, som begagnat sig af er tapperhet för att förslafva folken, detta kejsardöme, som begagnar sig af er väldiga massa för att skydda ett lögnaktigt tyranni, hvilket utan er nu endast skulle vara en gammal tradition af våra olyckor. . Men lika godt vän eller fiende, vänder jag mig till den ridderliga armå, som vid Fontenoy före bataljens början utropade: Herrar en-! elsmän, skjuten först Ett karakteristiskt drag ör en armå af tappra män! Till och med då jag stod i begrepp att i er bekämpa en despots förödande verktyg, bör jag tillstå för er, att jag i mitt hjerta förgäfves sökte efter någonting som liknade hat till Frankrikes ädla söner, till denna arm, som glad marscherade till mitt fäderneslands befriande och med sina fappras blod begöt Magentas slätter och Solferinos kullar, hvilkas ekon ännu upprepa den franske soldatens segersång. I stället för soldaterna från Mexiko och Mentana skulle jag, förstån mig väl, i er endast vilja se de värdiga ättlingarne af Fleurus och Jemapes frivilliga, endast se sönerna af kämparne i dessa fjorton armåer, som, förvånande verlden genom underverk, bragte de gamla europeiska monarkierna till förnuft. Ty Marengo och Austerlitz, som krossade dessa monarkier, voro endast korollarierna af Fleurus, Jemapes och Zirich. Då skulle jag, invalid som jag är, helsande er herrliga republikanska fana, ännu marschera vid er sida och bedja er att på er venstra flygel få återtaga den post jag hade den äran att inneha 1859, då I, jemte de tappra af vår armå, krossade det österrikiska tyranniet. Caprera den 22 April 1870. Giuseppe Garibaldi.r Handelsfördraget med Frankrike har i dessa dagar varit föremål för en en kort diskussion i ligen den 3 dennes, att ett parlamentsutskott skulle tillsättas för att undersöka verkningarne af nämnda fördrag. Han för sin del ansåg, att det ej medfört de resultater, som man hade hoppats, och då den bestämda tiden för experimentet dervid nu var tilländalupen, fann han lämpligt, att man följde Frankrikes efterdöme och, anställde en undersökning. Fördraget hade, menade han, endast gagnat kapitalisterna och de stora industriidkarne, under det att den arbetande klassen blott haft skada deraf. Det stora antal utvandrare, som dagligen lemna fäderneslandet, vore det bästa beviset, att England icke bereder dem utvägar till lifsuppehälle. Delahunty besvarade Birleys argumentation med att helt enkelt utropa: Bort med protektionen! Lefve det fria utbytet! och underhuset visade sig hylla samma åsigt genom att förkasta Birleys förslag med 138 röster mot 50. De franska demokraterna, som äro bosatta i London, hade den 3 dennes en bankett i den tyska klubben vid Foley-street. Bland andra talare; som uppträdde der, var äfven Flourens, hvilken i anledning af en förfrågan, hvad andel han haft i komplotten mot det engelska underhuset. Birley föreslog nem. kejsar Napoleon, begärde att till längre fram 4 få uppskjuta all förklaring i detta ämne. Det berättas, att polisen den 4 på morgonen spai nat efter honom, men att han på förhand erhållit underrättelse derom och hållit sig undan. Tibaldi lär ej längre vara i London. P. S. Vi erhålla på middagen telegrammer från Paris med närmare underrättelser om utgången af folkomröstningen. Då det senaste af dessa kl. 7,45 i dag på morgonen afgick, kände man ärnu ej resultatet i 106 arrondissementer. KI. 6,45 stod omröstningen, enligt officiel uppgift, sålunda: 5,180,000 Ja mot 1,130,000 Nej. Dessa siffror ha således ännu endast ett relativt värde. Då 1852 års konstitution antogs, skedde det med T,473,431 Ja mot 641,351 Nej, och då andra kejsardömet samma år infördes, utgjorde hela minoriteten endast 253,145 mot en Jasummg af 7,828,189. I de stora städerna ha nejrösterna legat betydligt öfver. I Paris ha 156,377 röstat Nej och 111,363 Ja, hvartill kommer att 93,000 valmän afhållit sig från att rösta. I hela Seinedepartementet, omfattande Paris med dess närmaste omgifningar, är omröstningsresultatet 184,946 Nej mot 139,538 Ja. I Marseille är nejrösternas antal nära dubbelt så stert som dejaröstandes. I Toulouse och Bordeaux är det äfven hatvdligt otärrea DNDetsämma är säkert äfven