Aftonbladet – 7 maj 1870, sida 3

den andra punkten, likaledes afstyrkande hr Mag nus Jonssons motion om höjandet legan för kronoskjuts från 80 öre till 1 rdr 20 öre för milen, uppstoc mennigsskiljaktighet, sedan hr Asker förorda motionen, och dervid isynnerhet framhållit de billighetsskäl som talade derför, såsom att på flere ställen de skjutsningsskyldige till följd dera att de hade flere mil till det ställe, der de skull hemta skjutsen, nödgades betala 10 rår för at slippa ifrån en kronoskjuts, som sålunda vore et ganska betungande onus, hvilket så mycket hellr kunde och borde lindras, som det till dess be stridande afsedda anslag medgåfve staten att be tala hvad skjutsningen rimligtvis borde anses värd Hrr Sv. Nilsson i Efveröd, Magnus Jonsson Åke Andersson, Sv. Nilsson i Österslöf, Ol: Nilsson, Lars Persson nch Fr. Pettersson un derstödde äfven motionen, som, oaktadt grefve Posse och hr Ahlgren sökte visa, att de lång: resorna till skjutsningsstället och i följd dera den svåra tungan af den ifrågavarande skyldig heten, vore undantag ej regel, lyckades att vic voteringen vinna 76 röster emot utskottet, som för sin åsigt blott vann 72. Vidare föredrogs statsutskottets utlåtande mn: 62, afstyrkande en af hr Jöns Andersson väckt motion om frälse-rusttjenstens utgörande in natura eller uppsättande af adelsfanan. Under den häror förda öfverläggningen understöddes motionen a hrr Jöns Andersson, Ola Jönsson, Mankell oct Sv. Nilsson i Österslöf, hvilka framhöllo, att så länge indelningsverket med sina rättvisor elle orättvisor funnes qvar, borde man ge till, att des tunga komme att drabba alla, så att icke såsom nu är händelsen, den rikast doterade jor den, som dessutom varit ålagd det äldsta indelningsverket, tillätes att bibehålla den på 1700. talet erhållna rättigheten att icke behöfva utgöra rustningen annat än i händelse af krig. Hr Sv Nilsson, som tillkännagaf sig vara egare af et frälsehemman, framhöll särskildt de stora pen ningbelopp som frälsehemmanen årligen erhålla, och som blifvit dem tillerkända för utgörande af vissa skyldigheten, och det vore väl derför icke något annat än en enkel gärd af rättvisa, om de ålades att fullgöra dessa skyldigheter, hvilket för dem skulle blifva så mycket mindre känbart som de blefve många fler om uppsättande af en kavallerist än öfriga till rustning indelta hemman. Från dem, som försvarade utskottets förslag, nemligen hrr C. Ifvarsson, Posse, v. Geijer och Koskull uttalades förvåning deröfver, att man från dot hållet, som vanligtvis ifrade för indelningsverkets afskaffande, nu finge höra förordas ett förslag, som innebure upprättandet af ett nytt indelningsverk, eller ökandet af den indelta armen med ett nytt regemente. Den åsyftade rättvisan i den genom indelningsverket pålagda beskattningen vunnes, enligt hr Ifvarssons uppfattning, ej genom attöka den för dem, som hittills varit befriade derifrån utan att så småningom minska skatten för de dermed betungade. Frih. Koskull skulle, såsom innehafvare af frälsehemman, ej hafva velat undandraga sig adelsfanans uppsättande, enär det otvifvelaktigt skulle bidraga till stärkande af indelningsverket, hvilket enligt hans tanke ej borde upphävas, om icke frågan befunne sig i ett så outredt skick, att tal. enligt motionen, skulle blifva ålagd ny rustning för frälsehemman, för hvilka han redan nu utgör en dylik skyldighet. I enlighet med utskottets hemställan afslogs motionen med 75 röster mot 72: Statsutskottets utlåtande n:r 63, som afstyrkt hr Kjellmans motion om rustningsoch roteringsskyldighetens skiljande från jordbruket, föranledde hr Kjellman att påyrka motionen, och hr Jöns Pehrsson att framställa förslag till skrifvelse till K. M:t för denna frågas utredning, hvarefter och sedan diskussionen dermed förklarats slutad, votering begärdes och utföll med 117 röster för utskottets hemställan och 32 för berörda skrifvelseförslag. På yrkande af hr Jöns Rundbick gjordes ett sådant tillägg till statsutskottets förslag i dess utlåtande n:r 64, angående afskaffande af åtskilliga från kyrkorna i de fordom danska provinserna utgående afgifter, att skrifvelseförslaget till K M:t rörande denna fråga äfven skulle kunna innefatta Bohus län, der de åsyftade afgifterna till en del äfvenledes utgingo. Vid behandlingen af statsutskottets utlåtande 33, angående riksdagens år 1869 församlade revisorers berättelse om statsverkets granskning, återremitterade andra kammaren detta utlåtande i hvad det rörde en ledamots af revisorerna reservationsvis framställda förslag i fråga om beräkningssättet af dagtraktamente för tjensteresor. Eunär första kammaren gillat utskottets uppfattning i denna fråga eller att nämnde reservants uppfattning ej förtjenade afseende, hade nu utskot tet i sitt utlåtande n:r 65 hemställt till andra kammaren att i frågan fatta beslut. På yrkande af friherre Åkerhjelm beslöt kammaren att bifalla herr Per Nilssons i Espö vid utskottets förstnämnde betänkande fogade reservation, åsyftande en skrifvelse till K. Mit, att dagtraktamente ej måtte få beräknas för flere förrättningsdagar än som verkligen användas, och ej mer än ett dagtraktamente för hvarje dag. Utan diskussion lades till handlingarne statsutskottets utlåtande n:r 66, i anledning af K. M:ts remiss å kammarkollegii berättelse om Sala silfververks ränteersättningsfond för redogörelseåret 1868. Vid statsutkottets förslag i utlåfandet n:r 67, angående befrielse för Skillinge fiskeläges åboar från erläggande af nu utgående afgäld till borgmästaren i Kristianstad, gjordes på yrkande af hr ÅA. Bergström och grefve Posse den förändringen, att den bos K. M:t begärda utredniogen äfven skulle tillgodose staden Kristianstads rätt. Utan diskussion bifölls statsutskottets utlåtande n:r 70 tillstyrkande ifrågasatt godtgörelse för en vid eldsvåda förkommen svensk statsobligation. För behandlingen af samma utssotts utlåtande n:r 71, angående beviljande af vissa förmåner i:och r jernvägsanlägghing mellan Frövi och Ludvika, nvisa vi till den i tidningen lemnade redogörelse sistlidne torsdag och upprepa här blott att de begärda förmånerna beviljades med 129 röster mot 31. Samma utskotts utlåtande n:r 72, tillstyrkande väckt fråga om kamreraren i riksgäldskontoret G. C. Norlings öfverflyttande på riksgäldskontorets pensionsstat, godkändes. Derefter företogs till behandling statsutskottets memorial n:r 73, innefattande sammanjemkningsförslag till beslut, rörande norra stambanans spårvidd Med hänvisande till den i torsdagens tidning le:anade redogörelse för denna fråga, såvidt den rörde möjligheten af en gemensam votering, lemna vi nu endast en öfversigt af det som yttrades angiende det framställda sammanjemkningsförslaget. Br Gustafsson var icke belåten dermed, enär den deri framställda anbållan att K. M:t efter frågans u:redning måtte taga i öfvervägande huruvida det må finnas lämplist att å norra stambanan använda