Aftonbladet – 7 maj 1870, sida 2

har skett sa oppet och tydnhgt, att hela verlden skall visa, att man ej kan inlåta sig på någon underhandling med oss förrän hvartenda ord af den verkställande makten blifvit stadfästadt genom senatens bestämda votum. Men ett sådant förfarande skall ej vara synnerligt ändamälsenligt i alla diplomatiska förhållanden, och på det sätt, hvarpå det blifvit ådagalagdt, kan man ej se tillbaka med glädje. — Äfven The Sun behandlar saken i en ledande artikel, hvari hon skarpt klandrar senatens förfarande mot en vänskapli makt, som ej är nog stark att hämnas fi olämpningen, beklagar general Raaslöffs deraf föranledda utträdande ur den danska ministeren, men tillika uttalar den öfvertygelsen, att han förr skall öfvervinna det slag, som derigenom tillfogats honom, än fallet skall bli med Förenta Staternas goda namn och rykte. I Paris delar fortfarande komplotthistorien den allmänna uppmärksamheten med förteredelserna till den stora omröstningen i morgon. Oaktadt ingenting försammats för att tillgodogöra det af några vansinniga hufvuden framkläckta attentat och den allmänna förtrytelsen deröfver för plebiscitets räkning, har dock den allmänna opinionen visat sig tillräckligt myndig awt ej låta öfverrumgla sig. Man förstår att skilja mellan ett brott af några vanvettingar och den stora handling af laglig opposition, det här gäller att utfö En god verkan har emellertid detta bedröfliga intermezzo haft, den att tonen på de offentliga mötena i Paris under de sista dagarne vida förbättrats. De som referenter jenstgörande polisagenterna sade vida mer än ordförandenas uppmaningar de stormiga auditorierna, att de endast arbet ri nen i händerna. Dessa möten kv i måndags afton afslutas utan att ordningen på något sätt blifvit störd. Man känner nu den verkstad, der de hos en person med namnet Roussel tagna bomberna blifvit digade. Figaro bade meddelat en atbildning af en sådan bomb, och en gjutare vid namn Lepet, boende vid Rue S:t Maur, badej deri igenkänt pjeser, som han sjelf för några dagar sedan förfärdigat. Han angaf förhållandet för polisen och betade dervid, att den 14 April en person, som kallade sig Renard, och hvars signalement tycktes träffa in på Roussel, hade hos honom beställt modellen till t erna. Det är, hade han sagt, modeller till ett nytt slags velocipedmuttrar. Han hade uppfunnit dem och hoppades dermed göra sin lycka i Ammerika. Han hade till en börj best ält 120 stycken, och kom flera gånger tillbaka tör att hemta de beställda pjeserna. adress hade han vägrat lemna. Som striken emellertid inträffade, kunde Lepet endast leverera 22 stycken. — Luften i Paris är emellertid mättad med rykten om sammansvärjnin mordkomplotter och häktnin ar. Så berättades ar sensationstidningarne, att ett nytt attentat mot kejsaren skulle vsrit tillämnadt vid kappränningen vid Longehamps, men att polisen lyckligtvis i rätta ögonblicket lagt beslag på den farliga individen. Det bekräftar sig äfven att en arresterivg sket men den gripna missdådaren varit en ryckt engels t oråd att för den här samlade eleganta verlden vis sig i oskyldighetens tillstånd. Den från Frankrike förvisade italienaren Cernuschi en infödd romare, som 1848 satt i den romerska republikens. kons rande församling, under Rbms belägring af fransmännen stod vid Garibaldis sida och efter dess intagande och prest dets äterupprättande måste gå i landsflykt. Han kom fattig och utblottad till Frankrike. Men genom arbete och företagsamhet har han vader sedandess förflutoa tj ären lyckats samla en betydlig förmögenhet. Särskilt har han utmärkt sig som nationalekonomisk skriftställare, och ett af honom i detta ämne utgifvet arbete åtnjuter stort seende. Hans sätt att protestera mot visningsåtgärden, genom skänkande af ytte ligare 100,000 francs till nejkomiten, ha vi redan omnämnt. Han lät tillika, innan han lemnade Paris, i en särskilt broschyr trycka det försvarstal han, efter Roms intagande, höll inför den der nedsatta krigsrätten. Alla de liberala tidningarne beklaga åtgärden, och vensterns komite har i ett af tidvingarne meddeladt manifest inlagt en formlig protest deremot. Förvisningen motiverades, som bekant, dermed, att en utländing ej kunde tilllåtas blanda sig i Frankrikes angelägenheter. Siegcle erinrar dock, att regeringen redam med god smak tillåtit en inblandning af alldeles samma slag. Men utländingen hette då Rot schild, som är österrikisk undersåte, och bidraget kom regeringens eget parti till godo. Det af Newdegate i det engelska underhuset väckta förslaget att tillsätta en komite för att undersöka klostren i England för stades den 3 dennes med 270 röster mot 10: Deremot antogs med 348 röster mot 57 ett annat, som framställdes af Gladstone och gickut på, att den komitt, som tillsattes, endast skulle ega undersöka lagen rörande klostren och deras egendom. Skattkammarkans. Lowe har haft för afsigt att bereda de engelska jernvägsbolagen en skattelindring, och föreslog derföre i sin budget att förändra den nuvarande. afgiften af 5 procent på persontrafiken i första och andra klassens vagnar ull en skatt af 1 proceot på hela inkomsten. Jernvägsbolagen mena dock, att denna g icke skall medföra pågon lindring uti, utan tvärtom en förhöjning af skattebördan och ha genom en deputation framställt denna åsigt för skattkammarkanslern. En procent ar hela inkom. sten vore detsamma som 2 procent på nettobehållningen, och som denna beskattning ick kunde fördelas på iunehafvarne af obligationer och prioriteter, skulle de ursprungliga aktieegarne betungas med en afgift af4procent, oberäknadt inkomstskatte Lowe förklarade sig vilja taga saken i närmåre öfvervägande, men var för närvarande ur stånd att gifva deputationen någon antydan om sättet. F. d. italienske konsuln i Asuncion, hr Chaperon, har midt på ljusa dagen på en af staden Böenos Ayvress lifligaste gator blifvit mördad medelst ett dolkstypog i underlifvet. För någon tid, sedan nämndes hans namn mycket, emedan man beskyllde honom att flere gånger ha förskingrat penningsummor, som paraguitiska familjer deponerat hos honom. Han afled snart af sitt sår. På dolken var fäst ett papper med inskriften: Gerningen sker för att hämnas den italienska äran. Hr Chaperon sjelf uppgaf, att man mördat hovom för att förhivdra honom att meddela upplysningar om vissa hemligheter. Annu i de sista andedragen skall. han ha namngifvit en förnäm brasilian såsom dep egentlige upphofsmannen till mordet. fosilainikrntnlers säkras LITTERATUR TIDNING. Isoehåll: Den norska Wtteraturen 4869, IL — Sidonbladh, Sveriges officiella statistik i sammandrag, — Statistisk tidskrift, — Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap. — Litteraturoch konstnotiser.