Aftonbladet – 5 maj 1870, sida 3

rade hela förhållandet i så få ord som möjligt: att jag hade yttrat min öfvertygelse om att den obekante måste vara sir Thomas Chandos; att mrs Penn, ända till ytterlighet intresserad af hvad hon fått höra, sagt att det inte vore han och vidare, ända till brefvet som hon lemnade Lizzy Dene. Då mr Chandos läste biljetten, blef han sjelf orolig. Ja, det förhåller sig verkligen så; ingenting hade kunnat inträffa, som varit olyckligare än detta. Intet, intet! Och det besynnerligaste af allt är, att då Lizzy Dene återkom, sade hon till mrs Penn att hon hade framlemnat brefvet, återtog jag Hur kan detta förklaras? Mr Chandos satt några ögonblick försänkt i djupa tankar, med ett uttryck af oro och bekymmer i bitt bleka ansigte. oFror Anna att mrs Penn hade skrifvit två bref? — Jag fruktar för att tänka något sådant, men omöjligt är det ej. Jag såg visserligen endast ett i korgen, men i min brådska kunde jag ba misstagit mig Såavida hop ej skrifvit två bref, är faran ännu stängd inom detta hem och ig måste taga mina försigtighetsmått, att berättelsen åtminstone inte för detta dygn kommer längre. Sedermera. ,. j . ; Han afslutade meningen ej sakta att jag icke hörde det och ringde på Hickens. Denpng kom straxt och husbonden talade till honom; Hickens, vill du stänga portarne, både denna och åt kökssidan, samt stoppa nycke larne i din ficka. Låt ingen menniska sedan in ut i qväll ofmästaren stirrade på honom, stuit häpnad. Aldrig, alltsedan han kom till förda hade han mottagit en så besynnerig befallning. Hur menar ni, sir? utbrast hap sintligep; hyarför skall porten stängas?a