Aftonbladet – 4 maj 1870, sida 3

Isättning till postverket — så föga är i anIdra afseenden detta förslag att rekommendera. Det är nemligen opraktiskt, enär vigten af en tidning ganska ofta betydligt omvexlar, då af flere tidningar formatet är är större, än mindre, likasom af några dagblad än utgifvas enkla, än dubbla nummer, äfvenIsom bilagor icke sällan åtfölja en del tidiningar. Förslaget är äfven obilligt. Om också besväret med utdelandet af en tidning elle tidskrift, hvilken mera sällan utkommer, är mindre än hvad fallet är med en daglig tidving — hvilken omständighet jemväl föranledt förslaget om portots utgående för förstnämnde slag af försändelser med 10 i stället för 20 procent af prenumerationspriset — så bör dock å andra sidan icke nas ur räkniogen att trånsporten af ett t qvantum trycksaker blir för postverket både billigare och i visst afseende beqvämare om försändelserna fördelas på alla eller flera dagar i veckan, än om de hopas exempelvis på en enda dag i månaden, då derigenom postens tyngd kan ökas derhän att för dess fortskaffande förstärkt anspann erfordras. Genom att till grund för portoberäkningen lägga ensamt tidningarnes eller tidskrifternas tyngd uppkomma sådana orimligheter som att, medan Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning skulle, enligt broschyrförfattarens förslag, i beforäringsafgift erlägga 1 rdr 78 öre eller, tillsamman med expeditionsarvode, 4 rdr 78 öre, skulle afgiften för transporten af-en hel årgång af Svenska familjejournalen — hvilken väl icke derefter mycket oftare än hittills komme att drabbas af något expeditionsarvode — inskränka sig till 17 öre. På sätt här ofvan blifvit anmärkt, har af frankeringstvångets upphäfvande och förändrade vilkor för tidningarnes postbefordran påräknats en betydlig tillökning i inkomst för posttaxan; en tillgång, afsedd att betäcka, dels de ökade utgifterna för en på sporteläsendets indragning grundad lönereglering r postkontorspersonalen, dels den minskning i iokomst som kunde, synnerligast under de första åren, blifva följden af de föreslagna, af bevillningsutskottet tillstyrkta förändringarne i afseende å brefvigten, rekommenderade brefs och andra värdeförsändelsers taxeriog samt portot för s. k. småpaketer. Att, i händelse begge de förslag, som afsett att tillförsäkra postkassan en tillökning i inkomst, varda afslagne, under den närmaste framtiden icke kan, utan beredande af andra tillgångar, genomföras en sådan lönereglering, som blifvit i riksdagens skrifvelse den 13 Maj 1868 påyrkad, lider intet tvifvel. Svårare är att med någon grad afsannolikhet förutsäga, huruvida under sådana förhållanden postverkets budget skulle kunna tåla vid den Minskniog i inkomst som, åtminstone till en början, måste härflyta af öfriga, här ofvan omförmälda förändringar. Minsta andledning till farhåga synes i sådant afseende förekomma hvad angår de föreslagna bestämmelserna rörande taxeringen af rekommenderade bref och försändelser med med anpgifvet värde. Intet tvifvel förefinnes derom att. rekommendationsafgiftens nedsätande från 24 till 18 öre, likasom meddelanlet af föreskrifter som göra det möjligt att wssurera äfven sådana värdepapper, hvilka, enligt nu gällande 1849 års författning, icke unna under öppen rekommendation försänJas, skall medföra den i flera afseenden förnånliga verkan att, mindre ofta än hvad nittills varit fallet, penningen och andra värlesaker varda orekommenderade aflemnade ill postbefordran. Också hafva inkomsterna af rekommendationsafgifterna, som år 1866 utgjorde omkring... Rår 247,500: men, efter det afgiften för sluten rekommendation blifvit nedsatt från 35 till 24 öre, år 1867 minskats till 215,000: samt ännu år 1868 icke stigit till mer l 54 Jr 220,000: ör . år uppgått till Rår 238,000: Lägges härtill att för postinvisningar — ett penvingeörsändningssätt som, infördt ingefär samtidigt med den örenämnda nedsättningen i .ekommendationsafgift, ersäter de rekommenderade brefven och derför måste minska lessas antal — nästlidet år nflutit omkring ............ Rår 14.000: isar sig att redan nu postverkets inkomst af hithörande försändelser 252,000: fverstiger beloppet för år 1866. Om äfven någon minskning i ickomst af wssuransafgifterna måste uppkomma genom intagande af bevillningsutskortets förslag, att let belopp, för hvilket 50 öre skulle utgöra ssuransafgift, måtte förböjas från 500 till .000 rdr — en förändring som motiveras af inskan att, äfven med inberäknande af afiften för de till postbefordran inlemnade ;enningarnesuppräknande, den blifvande kostiaden för penniogeförsändning — icke måtte något fall öfverstiga den nuvarande, — så torde dock denna minskning i inkomst omma att i det närmaste uppvägas af den, sammanhang ,dermed och utan tvifvel såsom rsättning derför, af utskottet föreslagna för-) ndringen i afseende å sjelfva befordringsafiftens utgörande för bref med angifvet värde. . Vida större inflytande måste på summan f postverkets årsinkomst komma att utöfva en i poststadgan ifrågastälda, af K. M:t fö-l. eslagna och af bevillningsutskottet tillstyrkta örändringen i afseende å beräknandet afli; refvigten i allmänhet och taxeringen afs.k.l: måpaketer. Som bekant är föreslås, att, medan nu nkelt porto utgöres för bref som i vigt ej ppgår till fullt 4 ort, samt för bref af 4 —7 ort beräknas dubbelt, för 7—10 ort treubbelt porto 0. s. v. med någon liten moeration då vigten öfverstiger 22 ort, och en törre först sedan vigten uppgår till mer än 1 ort, skulle, i ungefärlig öfverensstämmelse ned hvad sedan några år tillbaka i Dan-. ark och Tyskland vedertagits, vigtoch!i ortosatserna blifva endast trenne, en för bref af högst 4 orts vigt, den andra för bref af-4—25 ort och den tredje för bref af 25—50 ort; ; äfvensom att för alla mindre paketer skulle föras ett medelporto, utgörande, om vigten. j öfverstiger 1 skålp., 50 öre, men då den-i amma uppgår till mer än 1 och högst 21. kålp., 75 öre. Oaktadt svårigheten i allmänhet att uppöra sannolikhetsberäkningar öfver de framida verkningarne af dylika förändringar som a här Afvan amfärmälda kan dack nå ornndl!