Aftonbladet – 3 maj 1870, sida 3

UTRIKES. Innehåll: Uttalande om plebiscitet. — Ett bref från Laboulaye. — De offentliga mötena. — Skålen för prinsen af Asturien. — Presternas motstånd mot Tussiöketionoplanerna i Polen. — Olyckshändelsen i Richmond. — Det engelska underhuset. — Syster Agnegs rymning ur klostret. — Jernvägstrafiken i London. Under den våldsamma agitation som nu pågår i Frankrike och der lidelser af det mest motsatta slag mötas på en gemensam valplats, låta äfven några lugna stämmor höra sig, som ej minst derigenom erhålla betydelse. Det är först och främst Jules Favres, som från Algier, der han för närvarånde uppehåller, sig, hemskickat sitt instämmande i vensterns mänifest och de der för ett nejvotum uttalade skälen. Ett annat nej kommer från en samling af män som man ej lärer kunna beskylla för revolutionära afsigter: en Dufaure, en Duvergier. de Hauranne, en Ferdinand de Lasteyrie, en Paul de Remusat, Odilon Barrot, med ett ord männen at den gamla konstitutionella skolan. Dessa hade, tillsammans med de öfriga ledamöterna af den gamla Thiers-komiten i Paris 2:dra valkrets, förliden onsdag sammanträdt till ett möte, der de efter en liflig debatt antogo en resolution, hvari de förklara, att det för frihetens vänner ej är möjligt att rösta för plebiscitet och tillstyrka kretsens valmän att antingen rösta nej eller afhålla sig från deltagande i omröstningen. Detta beslut stödja de på följande skäl. Plebiscitet, såsom det framlägges för folket, är en handling af det personliga styrelsesättet, och det plebiscitariska systemet ett absolut förnekande af den representativa principen. Om man å ena sidan begär af landet att det skall godkänna vissa liberala reformer, som redan genom den allmänna opinionens makt erhållits, begär man andra sidan af detsamma, att det skall ratificera en författning, hvars 13:de och 44:e artiklar gifva den verkställande makten rätt utt, utan någon föregående diskussion af lanlets representanter, förändra eller tillintetgöra henne. Genom antagande af plebisciet skulle nationen i sjelfva verket gifva statschefen fullmakt in blanco att afgöra alla rågor af politisk eller social art. Resoluionen är undertecknad at Dufaure, som pre1 ident, samt Allou och Haurau som bisittare. Thiers sjeli var ej närvarande vid mötet, men I var i ett bref till en af sina vänner förklaat sig ämna nedlägga sin röst. Ett tredje uttalande kommer från en man, om ej tillhör något parti och mest är van att ! nslig gå sin väg fram i partihvimlet, men l! vars stämma icke desto mindre, när den l! vöjes, har stor auktoritet. Det är Edouard vaboulayes. Han råder att rösta ja, och kälen till detta råd framlägger han i ett bref ; ill en valman i kommunen Jouy-en-Josas i lepartementet Seine-et-Oise. Detta bref, som neddelas af Liberte, är af följande lydelse: Glatigny-Versailles den 25 April 1870. Min herre! i Jag är mycket rörd af det förtroende Ni haft sodheten visa mig. Om jag ej förr besvarat ert ref, har orsaken dertill varit, att jag väntade att. BOSNA YMER TLS TSE REN ALA STREETS