Aftonbladet – 30 april 1870, sida 3

tillverkning skulle blifva osåld och liggande p nederlag till nästa år, och äfven detta kunde in träffa, skulle det blifva ännu värre. Härtill kom mer, att 17 procent af den sålunda inflytande skat ten skulle utbetalas till kommunerna, Den före slagna förändringen skulle sålunda ingalunda var: till fördel för statsverket. Tal. yrkade afslag. Hr Wallenberg fann det i 0 grad betänklig att, då vår nuvarande bränvinslagstiftning visa a goda resultat, genast vid första riksdagen lå ett förslag till en genomgripande förändring a densamma är ifråga, utan vederbörande myndighe ters hörande acceptera detsamma. Då tal. hörde e1 konungens rådgifvare understödja en sådan förän dring, kunde han icke annat än förvånas. att ick regeringen sjelf framlagt ett förslag, i hvilket fal rkgan skulle fått ett helt annat utseende. Hvaq sjelfva saken beträffar, så måste detta nya systen med nederlag och kredit på skatten ovilkorliger medföra en hel ny tjenstemannakår, en bränvins stat med en bränvinsdirektör i spetsen. Den förskott betalade bränvinsskatten, sådan den nu varande författningen stadgar den, är att jemför: med hushyreskatten. Om hvar och en skulle be tala skatt för den tid han bott i ett hus, hu många processer skulle icke derigenom uppkomma Sådan skulle äfven följden blifva af den nya brän vinsförfattningen. Ville man bereda bränvinsbrän narne någon lättnad, kunde man i stället nedsätt: skatten med några öre. Fördelarne af nederlags rätten skulle i sjelfva verket endast komma brän vinshandlarne tillgodo. De äro några få rika per soner, som på denna handel göra goda affärer och hafva föga konkurrens att befara, då deremo bränvinsbrännarne äro jemförelsevis många oci vanligen icke i sådan ställning att de kunna läng hålla på sin vara. De förre bestämma således allmänhet priset. Tal. yrkade afslag. Hr Charles Dickson. Man borde icke bortka sta det gamla innan man undersökt om det ny var bättre. Att den närvarande bränvinslagstift ningen utöfvat ett välgörande inflytande kan in gen bestrida. Det har först och främst visat sig uti varans fördyrande. En annan vigtig fakto deruti är vederbörande mTodighotere rätt att öf vervaka utminuteringsoch utskänkningsrörelsen Såsom exempel på de goda verkningarne af denn: kontroll anförde tal. huru krogarne i Göteborg från röfvarenästen blifvit förvandlade till gansk: hyggliga ställen och huru denna omständighet befolkningen utöfvat ett välgörande inflytande Deremot nekade han icke, att stadgandet om skat tens erläggande på förhand var tryckande för pro ducenten, ehuru han 4 andra sidan ansåg att er förändring i detta hänseende icke så mycket skull blifva till fördel för den mindre bränvinstillver karen som för de stora bränvinspatronerna. Icke blott af nationalekonomiska skäl utan hufvudsak ligen ur sedlighetens synpunkt måste tal. bekämp: förslaget. Han kunde icke tro, att kommunern: skulle kunna utöfva en bättre kontroll öfver brän vinsminuteringen och utskänkningen än polismyn digheterna. Om någonting skulle bidraga att öf versvämma Sverige med en bränvinsflod, så vore det att i enlighet med ifrågavarande förslag från taga de senare allt slags uppsigt öfver denna rörelse. Såsom skäl för sammanslåendet af tillverkningsoch försäljningsafgifterna har man anfört att under nuvarande författningar den fattige få betala bränvinet dyrareJän den rike. Kan man icke snarare säga, att den som är drinkare på detta sätt får ersätta kommunens fattigvård en del af den kostnad, som han framdeles kommer att förorsaka densamma? Af dessa skäl kunde tal. icke gå in FR förslaget. Om äfven törändringar kunde be. jöfvas i vår nuvarande bränvinslagstiftning, trodde han icke, att här vore något periculum in mora, hvadan han yrkade afslag. (Fors)