Aftonbladet – 29 april 1870, sida 2

menniskor eller deras vålnad ofta låtit s sig långt borta, Och derför trorjag att my lady blifvit död och att det var hennes vål nad, som mrs Penn nyss såg. Ack! ack ack!, Lizzy Dene slutade sin tirad med tre klago rop. Ganska öfverraskade af denna nya, besyn nerliga tilldragelse gingo vi öfver gräsplanen Besynnerligt föreföll det, att lady Chando ifell hon var sjokare än förut, kunde var; nte och promenera. I porten stod Hickens troligen för att se om jag icke snart skull komma, ty den vanliga middagstimmen va redan förliden. Hur är det med lady Chahdos,, frågad jag hastigt. Jag har ej kommit att fråga efter nu pi aftonen, miss; jag förmodar att det är jus som, vanligt. År hon inte död? inföll Lizzy. Död! upprepade han med en förvånar blick på henne. Nog vet jag att en sto skål sjuksoppa nyss blef uppburen till mylad; och aldrig har jag hört att döda mennisko kunna äta. Hvad har du nu igen fått för griller i hufvudet, Lizzy Dene? Som jag tror, sågo vi alla tre något flats ut. Mrs-Penn skrattade och. skyndade in Lizzy gick omkring till andra sidan aj huset. Hickens,, sade jag sakta, då jag på väg uppför trappan gick honom förbi; jag har ondt i hufvodet och vill inte äta middag Kanske att Harriet vill gifva mig lite eld uppe i mitt rum och bära upp en KORP te? ag hade nemligen genom den halföppna lörren till eksalen sett en skymt af mr Chandos och middagen, som båda väntade 0å mig.