Aftonbladet – 27 april 1870, sida 3

OVELIST, BOUCI UM IaAICILYCIH, UPpLagvt vi etvalt. af 1268 qvadratmil, med en förut här uppgifven folkmängd, den 31 Dec. 1867, af 3.505,073, och del: sex norra länen, med en areal af 2600 qyadratmil, hade vid samma tid 690,608 invånare. ! V. M. Thelaus upptager skogsarealen i Sverige l: söder om Dalelfven till 37 procent och utide norra länen, utom Tappland; till 68 procent afl fasta landets areal. en då uti denna kalkyl hela arealen ingår, blifver förhållandet 45,4 proc. skogsmark för hela riket. Sverige söder om Dalelfven skulle således ega en skogsbärande areal af........ D75 qvadratmil eller 13,307,225 tunnland och norra Sverige 1183 dito 27,382,381 — dito. Summa 40,689,606 tunnland skogsmark, eller lika med förut åberopade uppi. gifter. Om man, med ledning af dessa förhållanden, särskildt betraktar Sverige söder om Dalelfven, så blifver dess konsumtionsbehof af virkesmassal följande: Brännved för 3,505,073 invånare 130 kubikfot..........o-ses 4,556,595 famnar. Brännved till brännerierna hela upptagna beloppet.............. 96,000 dito. Y,.ten af hela behofvet till ångbåtar, ångmaskiner, glas-, porslinsoch tegelbruk samt fabriker. 37,000. 3 ä hofvet till jernhandteringen...... 1,219,722. 2, af virkesbehofvet för byggnader, hägnader och hela pitpropsexpor733,333. 56,430. :, af den öfriga trävaruexporten.. —408,129. — 2,454,614 famnar 1) . Summa 7,107,209 famnar. För betäckande af ofvanstående. konsumtion : eger Sverige söder om Dalelfven en areal af 13,307,225 tunnland, som, med en tillväxt af 221. pr tunnland, tillåter en afverkning 2,927,589 famnar. I . 4,179,620 dito Summa 7,107,209 famnar. I Hvad åter de norra länen beträffar, med en areal af 2600 qvadratmil, hvaraf 1183 qvadratmil, eller 27,382,3S1 tunnland skogsmark, skulle derå med 22 fots återväxt pr tunnland årligen kunna afsoesnnns 6,024,124 famnar; hvaremot virkeskonsumtionen i dessa iän endast utgör: Bränsle för 690,608 invånare å 200 kubikfot... ..s.eeese ... 1,381,216 famnar.j !,-ten i bränslebehofvet för ångbåtar, ångmaskiner, tegel-, glasoch porslinsbruk samt fabriker ... . .. 37,000 — dito !,-del i bränslebel handteringen...........s...s. 609,862 — dito Yydel af virkesbehofve byggnad, hägnad och slöjd... 3, af trävaruexporven, med inberäkning af allt dervid uppkommande affall och skada å ståndskogen, men med afdrag för pitprops 366,667 — dito 1,224,389 dito Summa 3,619,134 famnar. Norrland borde således, med bebehållande af sitt normala skogsbestånd och vid rationel hushållning, ytterligate årligen kunna afverka... 2,404,990 — dito I umma 6,024,124 famnar. Emedan nu icke någon nämnvärd export af ved . eller andra trävaror ifrån Norrland till mellersta och i, södra Sverige eger rum, så måste den här ofvan för : södra delen af riket beräknade årliga brist af öfver 4 I mill. f:r fyllas utaf dervarande skogars grundmassa. Men då en stor del af dessa skogar äro indelade till ordnad hushållning, så följer deraf att dess produktionsförmåga sannolikt betydligt öfverstiger är beräknade 22 kubikfot pr tunnland. För att. emellertid mellersta och södra Sverige, utan in-j: gripande i skogskapitalet, skall kunna fylla sitt konsumtionsbehof, fordras att hela dess skogsareal genom kultur uppbringas till en virkesafkastning af 53 kubikfot pr tunnland, eller 10 kubikfot pr qvadratref. Hvad åter virkesöfverskottet utöfver konsumtionen i Norrland beträffar, så kan detsamma ännu ej komma till någon annan användning, än den naturen sjelf derför anvisat, nemligen att bilda . humus för en alltmera förbättrad skogsmark; men tyvärr reduceras detta öfverskott och denna humusbildning ganska betydligt genom de skogseldar, som sedan urminnes tider varit Norrlands egentliga skogsafverkare; ty det är först under de två sista decennierna en den förra värdig medtäflare uppstått uti trävaruexportören, hvilken 8enare likväl allmänna meningen synes vilja bannlysa, under det man blundar för den gåmla, vanliga skogssköflaren, oaktadt denne med sitt 1ysande element rensopar den ena qvadratmilen efter den andra; men då de på så sätt afverkade skogsprodukter icke föras i verldsmarknaden, så är insändären ej i tillfälle antyda deras qvantitet. Visserligen trodde man sig dels genom tidningsberättelser och dels genom andra meddelanden, : under den ovanligt torra sommaren 1868, kunna : supponera att minst 10 qvadratmil i Norrland blifvit hemsökta af skogseldar; denna afverkning . skulle i så fall hafva utgjort omkring 5 millioner famnar. Insändaren tror sig med ofvanstående faktiska förhållanden hafva bevisat, att någon verklig fara för de norrländska skogarnes beständ icke existerar genom den nuvarande virkesexporten; men härmed sammanhänga dessutom så många andra derpå inverkande omständigheter, att denna fråga ifrån flera synpunkter måste betraktas. Det är för det första en gifven sak, att blott en mindre del af den årliga produktionen utgöres af så groft virke, att af detsamma kunna beredas bjelkar och plankor. Insändaren vill derför försöka attlemna en utredning öfver de norrländska skogarnes utbållighet i detta fall. Till vägledning för detta bedömande väljer insändaren den Beskrifning till skogsindelningskartan öfver Boda kronopark uti Lidens socken af Westernorrlands län, som blifvit upprättad för en 50-årig timmergallringsomgång år 1863 af skogsinstitutets elever 2). Beskrifningen öfver ifrågavarande skog gifver nemligen en fullkomligt naturtrogen skildring af de norrländska skogarne i allmänhet. Deruti anföres nemligen: Att skogsmarken inom denna kronoöfverloppsmark är beväxt med blandad tall och gran af olika åldersklasser om hvarandra. Beståndet är ojemnt slutet och öfverhufvud glest samt genomskuret dels af större och mindre luckor efter öfvergången skogsbrand och hyggen, dels af så kallade grantjälar, å hvilka en dvergartad ståndskog befinner sig, saknande växtlighet och värde. Jordmånen I består af mull och lerblandad sand, till större och mindre grad stenbunden, med ett temligen jemnt och ländigt läge, hvilket omvexlar å olika ställen emellan torrt och fuktigt. Ståndortens bördighet I för tall och gran uppskattas att vara fullt medelmåttig, något mera gynnande för tallen än för granen. Den visar sig kunna på 170 å 250 år framalstra sågtimmer samt på en ännu längre tid gröfre bjelkträd. KH Det är emellertid en känd sak, att kronoöfverloppsmarkerna blifvit anvisade till den sämsta skogsmarken, emedan nybyggarne icke försummat att insyna de bästa trakterna. Återväxten af timmerträd uti de norrländska skogarne bör således 1 allmänhet lemna ett för1) Fördelningen af dessa virkesmassor emellan södra och norra Sverige är endast approximativ.