Aftonbladet – 26 april 1870, sida 3

denna benådning inbegrepos ej boktryckaren n l ochbokhandlaren vare sig af glömska eller med flit — tillägger Fersen. Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling, utgifven af Carl von Bergen. Mars— April-häftena. Stockholm, L. J. Hiertas förlag. Från medio af Januari till slutet af Mars — alltså på den korta tiden af två och en half månad — har Framtidens redaktion i bokhandeln utskickat icke mindre än fyra häften af tidskriften, af hvilka de tvenne sista utkommit på dagen den 1:ste i Mars och April månader. De båda senast utgifna häftena innehålla tillsammans, utom flera bokanmälningar, nio uppsatser. Prof. Nordenskiöld tecknar i några korta drag Sveriges inflytande på mineralogiens utveckling; hr O. Montelius har lemnat en sakrik och intressant beskrifning af De danska mossfynden och deras betydelse för den nordiska fornforskningen; hr P. A. S. meddelar åtskilligt läsvärdt Nytt från Amerika; dr Aug. Sohlman fäster uppmärksamheten på betydelsen af Associationsiden inom den konstoch kulturhistoriska forskningen; signaturen N. S. manar i ett litet konversationsstycke till bortrensande af ett visst slags Ogräs i vår dramatik. Tidskriftens utgifvare har i Aprilhäftet lemnat en skildring Ur vidskepelsens ; historia med anledning af prof. G. Roskoffs märkliga arbete Geschichte des Teufel, ett Åför några månader sedan utkommet kulturI historiskt verk af högt vetenskapligt värde. .I Såsom inledning till öfversigten af djefvulens historia sammanfattar hr von Bergen I resoltaten af den bekanta striden om helvetesläran inom vår litteratur, dervid några högkyrklige så manhaftigt uppträdde till försvar för djefvulen, helvetet och den eviga osaligheten. Det förnuftiga tänkandets och den vetenskapliga forskningens utslag i frågan .Jinnehålles i slutorden till Roskoffs arbete: cInom den moderna verldsåskådningen finnes lingen plats öfrig åt djefvulen och vi kunna Iderföre instämma i Droysens yttrande: duaIlismen mellan Gud och djefvulen vederlägges laf historien. I Den vigtigaste afhandlingen i Framtidens J senaste häften är författad af hr N. W. Ljungberg, som. i. Mars-häftet lemnat ett Isvar på frågan: Hvilken är den historiska dagen för Jesu död? Genom tilläggstiteln: en undersökning som tillika besvarar frågan om detfjerdeevangelietsäkthet ger förf. en antydning om hvart hans uppsats egentligen syftar, Det är den inom den nutida bibelforskningen så lifligt afhandlade frågan om Johannisevangeliets äkthet och betydelse såsom historisk källskrift för vår kännedom om urkristendomen hr Ljungberg vill bringa till Islutligt afgörande. Han utgår dervid från den motsägelse som förefinnes mellan våra evangelier i fråga om dagen för Jesu korsfästelse, hvilken de tre första evangelierna låta ega rum efter den judiska påskalamsmåltiden, det fjerde evangeliet åter före densamma. Det ligger för öppen dagp,yttrar hr Ljungberg, att en dylik motsägelse vore alldeles omöjlig, derest ogge berättelserna härrörde från apostolisk källa. Ty att någon af de tolf, som omedelbart omgåfvo Jesus i den sistå minnesrika natten, skulle någonsin kunnat förgäta huruvida den måltid, hvarmed mästaren tog afsked af sina ärjungar, var en festlig påskmåltid eller icke, är fullkomligen otänkbart. Vi kunna således med visshet säga, att det anspråk på apostoliskt ursprung, hvarmed det första och det fjerde af våra evangelier uppträda, omöjligt kan hos begge vara grundadt, eftersom de i denna så afgörande punkt motsäga hvarandra, utan åtminstone hos ettdera nödvändigtvis är falskt och oberättigadt. Sin undersökning utför hr Ljungberg med en apparat af högst ovanlig kronologisk och textkritisk lärdom. Denna, i förening med ämnets vigt i och för sig, gör den skarpsinnige författarens afhandling förtjent af stor uppmärksamhet. . Den har ock redan tillvunnit sig en sådan uppmärksamhet på flera håll inom pressen och särskildt i tidningen Wäktaren, der ett författarebolag, bestående af nämnde tidnings redaktion samt tvenne ; insändare — hrr P. F. och P. W. — tagit till ordet för att varna allmänheteh för hr ; J mel RM FF EEE FET ROP HT a VA Ljungbergs otrosatser (hans förnekande af Johannisevangeliets äkthet) samt för Fram-l; tiden öfverhufvud, hvars religiösa skaplynne säges vara ett afgjordt kristendomsfientligt. Dylika tillmälen hafvs emellertid numera endast betydelsen af teologiska) oqvädinsord, hvilka ej skola förmå hindra den af Framtiden representerade riktningen från att alltmera vinna terräng inom vårt eget land, likasom den längesedan vunnit stadgadt välde öfverallt i det protestantiska utlandet. och litteratur, utgifven af G. K. Hamilton; har dubbelbäftet för Mars—April i dag kommit oss tillhanda. Bland det särdeles rikhaltiga ionehåhållet märka vi en uppsats af utgifvaren: Om grundvillkoren för möjligheten af den nordiska enhetstankens. genomförandeo, hvilken utgör fortsättning af de betraktelser i ämnet, som förekomma i föregående häfte och hvilka äro af ett så märkligt ionehåll, att de öfverallt i de tre nordiska rikena förtjena läsas med uppmärksamhet. Utan tvifvel skall också svenska pressen utförligare sysselsätta sig med dem, så snart det nu strängt pågående riksdagsarbetetet lemnar något rådram : dertill. j t j a ( — å — Af Nordisk Tidskrift för politik; ekonomi ; j ; ; j — K. Krigsvetenskapsakademiens Handlin-! gar och tidskrift innehåller i sitt 7:de häftel? för år i bland annatnågra intressanta medde-! landen om profskjutniogar mot pansartaflor: i Holland och Danmark, hvilka förtjena ta-!: gas ad notam vid den storm, som utan fullt ! skäl blifvit väckt emot våra lamellerade! monitor-torn. ; f i L i f Danska tidskrifter. Liksom hos oss är det för I; närvarande i Danmark en större rikedom på litterära tidskrifter än det någonsin tillförene: varit. Önskligt vore att så många olikal: företag kunde bära sig icke blott litterärt, utan äfven ekonomiskt. Af Dansk Tidskrift, utgifven af H. Scharling, ha 6 häften för detta år kommit oss tillhanda. Bland de märkligaste artiklar, som i dessa häften innehållas, nämna vi: Om vore Forfedres invandring i Norden af F. Winkel Horn, hvari visas, att den nyaste arkeologiska forskningen fullständigt ådagaJagt ohållbarheten af Munchs och Keysers invandringsteorier; en af C. Paludan-Mäller skrifven. utförlig recension af Barfods Danmarks historia; theologiske og kirkelige Betragtninger, af d:r Zeuthen; samt Pengenes Veetdiforandringer, konkurrensföreläsning af V. Falbe-Hansen. Af Teori og Prazis, tidskrift, redigerad af P. Burmeister, har första häftet af inneva-l: rande årgång hitkommit. Det innehåller bland annat under rubrixen Nationalitetssagen, en högst underlig utgjutelse af det beksnta konferensrådet Raaslöff (Theophilus), hvari förklaras att Danmarks uppgift är att