Aftonbladet – 22 april 1870, sida 3

Itvinga sig ett förtroendevotum. Man nöd gas, för att diskutera detta egendomliga pre rogativ, fördjupa sig i en verklig statskuppernas metatysik. Men det är ej blott i pressen som en liflig agitation pågår. Man rustar sig å både sidorna för att när valkampanjen öppnas kunna bringa en så talrik styrka som möjligt till urnorna. — För detts ändamål organiseras komiteer och subkomiteer öfver hela Frankrike i stad som på land. Detärisynnerhet regeringspartiet som i detta afseende utvecklar en energisk verksamhet. Den stora centralkomiten, som består af fem senatorer, elfva deputerade och hufvudredaktörerna för alla de tidningar som uttala sig för plebiscitet, har utnämnt en särskilt komit för Paris, hvilken åter har under sig ej mindre än 80 subkomitter. Nervus rerum, penningar, har man äfven sammanskaffat, och centralkomiten hade redan andra dagen en kassa af 400,000 francs. Hon hoppas kunna uppbringa denna summa till en million, för att äfven Kunna dela med sig åt komitåerna i landsorten. Hvar och en af de i Paris bosatta Rothschildarne har insändt 10,000 fr. och en mängd andra rika finansierer 2—5000 francs. Bland de yngre läkarne i Paris har fråga väckts om grundande af en fri medicinsk fakultet, oberoende af den officiella. Denna tanke har funnit stora sympatier, och ett möte hölls för detta ändamål den 15 hos dr Rambaud. Ett stort antal bekanta läkare, deribland Giraldez, Galard, Legrand du Saule, Delasauve, Wecker, Dupre Coursevant med flera andra ha uttalat sig för planen. Ett nytt möte skulle hållas i morgon, dit äfven de medicine studerandena blifvit inbjudna för att yttra sig i saken. Från Amerika omtalas ett nytt jätteföretag. I Newyork håller på att bilda sig ett bolag för utläggande af en telegrafkabel i Stora oceanen mellan Kalifornien, Kina och Japan. Hijälen i bolaget och den stora planens egentlige upphofsman är den från den atlantiska kabelns nedläggande bekante inniören Cyrus Field. För företagets verkällande behöfver man dock unionens underöd, och Cyrus Field har för detta ändamål I kongressen insändt en promemoria, hvari nan redogör för planen. I Rio Janeiro har man med en rad at fester irat slutet på kriget i Paraguäy. Enligt senare inderrättelser ha på samma gång som Lopez lans son, öfverste Lopez, äfvensom vite pre. identen Sanchez och ministern Caminos stuat i affären vid Aquidaban. Mrs Lydeh ned fyra af diktatorns barn äro i brasiliansk ångenskap. Sjuttön kanoner samt ej obeydliga krigsförråd togos söm byte. Den proisoriska regeringen i Paraguay ämnar inallä en konstituerande församling: