Aftonbladet – 21 april 1870, sida 3

X-I ning Ull regeringen och bildar en ny ventt stra center med Picard till chef. Det framgå hålles som en beklaglig omständighet, att enJules Favre ej var närvarande vid mötet. äMed den medlande ställning han intager till eride båda fraktionerna samt sitt stora anseö-lende hos båda skulle han troligen lyckats tt förekomma brytningen. Han befinner sig för ta närvarande på en resa till Algier, för att i gConstantine plädera i ett der pågående märkra I ligt mål mellan en arabstam och den franska militärförvaltningen. ; De franska valmännen äro i dessa dagar I föremål för en synnerligt omhuldande uppll märksamhet från alla håll. Det är ej blott prefekter och komitber som uppvakta dem Smed adresser och förespeglingar. Kejsaren sjelf försmår ej att personligen sätta sig i beN röring med dem. Parisarne vänta i dag att 1 Journal officiel få läsa ett bref från högsttt I densamme, expedieradt med posten direkt till valmännen, hvari han för dem alla förklarar vigten och betydelsen af den handling de skola utföra. Hvarje valman får dessutom på samma gång till sig hemskickad texten till plebiscitet. AL Man läste nyligen i en korrespondens från -Newyork till en tysk tidning, vi minnas nu y lej. rätt hvilken, en underrättelse, som föreföll I loss så otrolig, att vi ansågo det den måste ejbero på ett misstag. Korrespondenten bea rättade nemligen, att staten Newyorks legis, I latur skulle beslutit understödja,.de skolor i der undervisning i-religion, och särskildt i den I katolska religionen meddelades. Som bekant r lär just en af grundsatserna för undervisningsi I väsendet i Amerika friheten från all konfesI I sionalism. Uppgiften bar dock visat sig vara I fullkomligt riktig. , Det har nemligen lyckats det tyska partiet inom statens representation att i sessionens sista timma, när bänkarna voro glest besatta, genom öfverrumpling få ett beslut i denna riktning antaget. Det var Igifvet att en åtgärd, som stod i så rak strid Imot hela andan ej blott af unionens undervisningsväsende, utan äfven af hemies samhällsskick, skulle möta den mest: bestämda Topposition. Det är äfven hvad som inträffat. :I Förtrytelsen öfver detta angrepp mot en af republikens hörnpelare har gifvit sig luft i stora möten, af de dimensioner endast Amerika och Amerika endast i en verkligt populär sak kan uppvisa.. Ett:sådant massmecting hölls äfven den 30 Mars af denna anledning i det frejdade Cooper Institute .i Newyork. : Under stormande bifall upplästes här af inTstitutets grundläggare, mr Cooper, och antogos enhälligt en rad af resolutioner, som vi anse vara af den stora vigt och betydelse, att vi här återgitva dem: Alldenstund det är en grundsats i hela vårt samhällsskick att hålla kyrkan och staten fullkomligt åtskilda, en grundsats som är införlifvad med unionens konstitution, liksom med alla våra statskonstitutioner ; och Lt Alldenstund det är. vår djupa öfvertygelse, att religionens, samvetets och familjefridens heliga intressen fordra att detta åtskiljande strängt och beständigt upprätthålles; och Alldenstund denna grundsats har blifvit kränkt i denna stat och denna stad och mer än en half million dollars årligen blifvit af denna stads medel tagna från stadskassan och gifna åt vissa kyrkor samt deras skolor, hvarigenom man således förenat kyrkan och staten och låtit staten understödja kyrkan; och Alldenstund föreningen mellan kyrkan och staten i alla tider och alla länder ledt till förtryck och blodsutgjutelse; och Alldenstund undervisningen är af väsentlig vigt för utöfvandet af de medborgerliga rättigheterna iett fritt samhälle och för bevarandet af vårt fria och toleranta styrelsesätt, i enlighet med den amerikanska grundsatsen att staten är skyldig att gifva alla sina barn undervisning, ej som en almosa, utan som en pligt, och att hvartenda barn har rätt att af staten fordra en omfattande och från allsektanda fri verldslig undervisning, en sådan som sätter honom i stånd att bli medborgare i en fri och tolerant republik; och . Alldenständ i hvarje land, der staten åtager sig denna förbindelse, intelligensen och välmågan ökas, hvaremot, å andra sidan, i hvarje land, der den verldsliga undervisningen blifvit lemnad åt kyrkan, okunnighet, bigotteri samt politiskt och religiöst förtryck fortfara att blomstra; derför Beslutes, att:vi härmed. afgifva den mest bestämda protest mot anslåendet af allmänna medel, penningar eller annan egendom, vare kd det sker af staden, staten eller unionella myndigheter, för upprättandet eller underhållandet af kyrkliga skolor och inrättningar. Beslutes, att hvarje sådant anslag är ett kränkande af de heliga grundsatserna för alla bekännelsers religionsfrihet och likhet inför den boraf hvarandra, Beslutes, att hvarje religiös bekännelse, som söker understödja sina kyrkor, kyrkliga skolor eller tjenar alla goda medborgares fördömande. Beslutes, att hvarje sådant anslag af allmänna PM Ma Ft mMm Fr —M dfjO —Xv pv rr s m — PB rORP M gerliga lagen, grundsatser som hittills varit -våra Oo institutioners ära och fått ett uttryck i kyrkans s och statens fullkomliga åtskiljande och oberoende a kyrkliga välgörenhetsinrättningar genom allmänna t medel, åstadkomna genom allmän beskattning, ik och genom denna handling förenar kyrkan och sl staten, inför kyrklig bitterhet i politiken och för-, medel är ett anfall mot denna stats fria, ej kon-v fessionella öffentliga skolor, hvilka skolor nu,medn en frikostighet värdig en stor republik, kostnads-y fritt erbjudas hvartenda bårn i staten en omfat-!, tande och tolerant. undervisning. b Beslutes, att sektionen 10, kapitlet 876 af 1869 ärs lagar rörande staden Newyork, som i verklig-5) heten, ehuru j till namnet, anslår nära en fjerdea! 5) J dels million dollars årligen till några få kyrkliga o skolor i denna stad, är onödig, ej var åstundad eller Tr begärd af folket, är en kränkning afden amerikanska grundsatsen om. lika tolerans ;mot alla religiösa bekännelser, men allmänt understöd åt in-1 gen, och så framt hon ej upphäfves skall med ens och för första gången införa det kyrkliga hatet ilp den amerikanska politiken och vid valurnorna uppBeslutes, att legislaturen anmodas och härmed deröfver med ja och nej, på det folket må veta, hvilka af hennes medlemmar äro för de fria skolorna, och hvilka för en statskyrka och för att göra folkundervisningen till etttvisteäple mellan religiösa sekter. Dessa resolutioner, som på det tydligaste och bestämdaste återgifva den nyare tidens åsigter i denna fråga, hvilket dock ej hindrar dem att vara gamla i Amerika, understöddes i ett ypperligt tal åt den bekante pastorn uti unitarieförsamlingen i Brooklyn mr Henry Ward Beecher. Vi beklaga att ntrymme och tid ej: medgifva oss att ens lemna något sammandrag af denna kraftiga protest mot alla försök att inblanda kyrkan i skolans ångelägenheter. Vi citera endast följande för den amerikanske presten karakteristiska ord: Vi ämna troget stå fast vid våra allmänna skolor, såsom vi hittills gjort; vi vilja skydda dem mot alla faror och framförallt mot den fara som hotar dem från den presterliga handen. ställa protestanterna islagordning mot katolikerna. d uppfordras att upphäfva sagde sektion och rösta SS 0 jo dl