Aftonbladet – 19 april 1870, sida 2

PGEL JOG VILGIVISB GE UPpBILVäNg BUS BUVIVIA SVEN nvändande för norra linien en besparing af lut 2 millon rmt skulle göras, d. v: 5. att detta y ystem för norra banan skillle kosta T74,894 mt pr mil eller blifva i Jemt tal omkring .07,000 rmt pr mil billigare än stambanså limensionen. Ser man deremot på de fakvå iska exemplen från redan byggda och trafiså .erade samt föreslagna smalspåriga banor såM väl inom som utom landet, så befinnes, att kö 5,1 mil af våra bäst byggda och Öyrastöli malspårigå jerävägar nemligen af d fots spår kostat endast 533,600 rmt pr mil, att Huliksvallsbanan, också af 4 fots spårvidd, kotat 444.762 rint och Uttersbergsbanan 3!47 nil af 3 fots spår endast 229,217 rmt pi h nil. De 17 sv. mil smalspåriga 32 föts ba-q; or som finnas i Norge hafva ett pris pr k nil af 524770 rmt: men det är till mår. 5 andes ätt någöntiig liknande sädan mark , som den flertalet af dessa norska jernvägar senomlöper finnes ingenstädes för våra stamb vanssträckningar, icke ens der de kostat nära ; L12 million rmt pr mil. Pet pra föreslaget för en smalspårig städibatä mellan Söndeliog Nordönfjelske Norge förelades 1869 års; storthing och upptög för 31,8 ril en Kostnad 1 af endast. 332,000 rmt pr mil, ty lokalens v beskaffenhet Var här, oaktadt öfvergången öfver Dovre fjell, jemförelsevis god: Hos vår Ia nuvarande Jjernvägskömitö it Bliggå förslag till 110,19 mil sihalpåriga Se fots banor 5 med ett inedelpris i jemt tal af 380.000 rdr pr mil. Det torde således vara utom allt tvifvel att 7 fall man ville göra de inskränkningar i vissa detaljer, som Norge gjort eller g som den enskilda hos oss kan göra, man ilY ett land med sådana terrängförhållanden som Sveriges skulle ktinna åstadkomina smalspåriga ereå ar tiied 3!e fots spårvidd och , 14 skålp:s skenor för ett pris, understigande 7 400,000 rdr pr mil i medeltal. I underdånig f skrifvelse till K. M:t af den 21 December , 1867 har k. jernvägsbyggnadsstyrelsen sagt att just ett dylikt smalspårigt system kunde i och för statsbana för Norrland anläggas till I ett pris af 450,000 rår, då priset för statsbarisdimension på safoma gång upptogs till 800,000 rår pr mil. I detta prisförhållande må vi gerna instämma, då det gäller statens arbeten. En smalspårig jernväg med 14 å 15 skålp:s skenor skulle alitså ändå kosta endast omkring 57 procent af stambanans pris, och således motsvaras norra banans 881,948 af 500,000 rdr i jemnt tal. Genom användande af det smala systemet, som är fullkomligt lika effektivt, men genom sina bättre och sundare proportioner vida naturligare och starkare än hr Elworths, vunnes således en besparing af 382,000 rdr pr mil eller för norra banan ensamt närimare Be! millioner rdr. Men icke nog dermed. Gran-! skar man alla trafikuppgifter i stort, utan s att låta öfverblicken skymmas af små de-4 taljer, som föga inverka på det hela, finner J man inom trafikväsendet en nästan alla an-1l dra omständigheter beherrskande lag: att trafikqvantiteten bestämmer trafikens billighet. ( År trafiken ringa i allmänhet eller i förl hållande till banans trafikförmåga isynnerhet;! hjelper det föga eller intet att hafva aldrig så gynnsamma lutningar eller kurvor, aldrig! så utmärkt .materiel eller aldrig så förträff-s ligt rangeradt för resten. Vi skulle kunna 1 anföra hundratals exempel från tusentals : mil jernvägar i utlandet. Då stambanan för en sammanlagd nettotransport af 1!2 million centner pr mil haft en utgift pr cent-! nermil af 2,8 öre har centnermilen vid Gefle: Dala med 6 millioner kostat endast 1 örel! och vid den smalspåriga Hudiksvallsbanan — med 14 skålp. skenor — för 2: millioner . centner 1,8 öre. Hvarje centner har dock vid stambanan i medeltal fått gå 11 mil i st. för 1 mil vid Hudiksvall, der dessutom trafiken bedrifves endast sommartiden, hvarigenom aflöningarna — till tjenstepersonalen, fördelade på endats 7 månaders trafik, måste ställa sig jemförelsevis högt. Det oaktadt har Hudiksvallsbanan trafikerat för 64 proc. emot stambanan, d. v. s. 36 procent billigare. i Stockholms norra station passerades 1868 : af endast 244,125 centner och Upsala sta-! tion af endast 138,358. Upsalabanan kan l: således icke gerna hafva öfver 14 million centners trafik, då, märk väl, en smalspårig bana af 14 skålp. skenor kan befrakta 4 millioner. Om Upsalabanan omlades och dess nuvarande skenor och materiel användes för Östergötland, der man för enhetens skull gerna må bibehålla det breda spåret, och om så i stället för en dimension som kostar 881.948 får pr mil hela norra. banan 20,26 mil :sammansattes. liksom af 19 st. Hudiksvallsbanor:å dess nuvarande kostnad 444,762 rdr, så hade staten en behållning i anläggning af 6 å 7 millioner, ett bansystem som i alla fall kunde befrakta närmare 16 gånger så stor trafik som Upsalabanan eger : och en framtida vinst af 30:å 40 procent i driftkostnad. Skulle icke detta vara en affär? Man må icke tro att Hudiksvallsbavan har alltför billig lokal eller att hon är dåligt byggd och hållen... Tvärtom tillhör hon de bästa af våra enskilda jernvägar. Hon har 2 lokomotiv : och 53 vagnar af olika slag. Med 1000 vagnar och 38 lokomotiv borde norra banan kunna reda sig väl, då våra 100 mil stambanor hafva endast 2390 vagnar. Det är i sanning bedröfligt att så vigtiga saker som våra jernvägsanläggningar skola bestämmas liksom af slumpen. En aktad statsman yttrade för ej längesedan i första kammaren: Vi hotas af en fara, den största af alla, att regering och riksdag förlora folkets förtroende. Men ingenstädes torde vådan liggal närmare än just här. Folket förstår icke ännu de klyftiga kalkylernas ihålighet, men ju mer de enskilda jernvägsföretagen börja sprida sig, ju mer klarnar derutinnan dessl begrepp. En vacker dag kommer det nogsamt att inse på hvilka lösa grunder så många millioner blifvit gagnlöst föspillda, och! i fredliga tider känner folket djupast, när det gäller dess penningpung. Kasta vi emellertid en slutlig blick öfver frågans helhet, framstå hufvudsakligen följande omständigheter: ! att då vår nuvarande stambanedimension tillämpas i länder med ända till 6 gånger så tät befolkning och 20 gånger så intensiv kommersiel rörelse, den icke gerna kan vara passande för Sverige; att då stambanan i medeltal per tåg haft