Aftonbladet – 14 april 1870, sida 2

nänhet hafva samma lutningar och dimenioner som våra stambanor, Skenvigten är på, några något större ech på ändra något mindre, men syllarnas afstånd, hvarpå bärigbeten berorjär äfvenstörre. Enligt statistiken för 1567 utgifven af direktionen för den tyska jernbanförvaltningsförenirgen, och enligt preussiska ministeriets tabeller hafva ijemna tal 170 sv. mil enkelspåriga hufvudbanor i Tyskland och österrike en trafik från 69,000 ill 224,000 personer och från 5,000,000 till 3,400,000 centner gods per banmil; ett österrikiskt nät af 110 mil, deraf dock 20 mil dubbelt spår, har från 133,000 till 196,000 passagerare och från 102 till 12 millioner centner gods, Köln-Minden, 51 mil deraf 28 mil dubbelt spår 292.009 personer och 19,910,662 centner gods samt Oberschlesische Hauptbahn, 25 mil med 183 mils dubbelt spår, 194,000 personmil och 29,952,513 centnermil per banmil. Man har sagt att trafikens beskaffenhet vore annorlunda vid våra stambaner. Denna olikhet skulle väl då bestå deri, att de hafva föga transito och hufvudsakligast lokaltrafik. Med huro skulle lokaltrafiken kunna vara mindre vid hufvudbanor genom länder med 3 a 4 å 5 gånger så tät befolkning och kring städer sådana som Wien och Breslau, om det ER derjemte der finnes en betydande tran0? Af hvad vi anfört torde alltså någorlunda tydligt, framgå, att, då en 3!2 fots bana med 14 E:s skenor eger en trafikförmåga af omkring hälften emot dessa stora banor, hon med enkelt spår kan befrakta omkring 4 millioner centner gods och 100,000 passagerare per mil årligen, samt för helt och hållet dubbelt spår fyra gånger så mycket, äfven om trafiken är af lika art som vid hufvudbanor i allmänhet; och i sammanhang dermed må erinras att stambanorna för år 1868 hafva endast 74,131 passagerare och 1,344,498 centner per mil. Visserligen växer trafiken, men så snart en bana en gång hunnit suga upp hvad dess område derat eger, växer den sedermera icke fort. Af hela vår godstrafik utgöras 34, procent af skogseffekter. På skogstillgångarne beror också till hufvudsaklig del vår jernhandtering. Men våra skogar ökas icke utan snarare tvärtom, och en plötsligt storartad trafiktillväxt lär alltså tyvärr knappast vara att förvänta. Och i hvarje händelse om Sverige har endast 16 till 20 a befolkningstäthet och rörelse, men egde ett bansystem, likväl hälften så effektivt som ätskilliga andra länders, torde det minst likö lugnt som de kunna emotse den blifvande förmodade ofantliga trafikmassan. Ett system, lämpadt efter förhållandena, låter utbygga sig till mer eller mindre dubbelt i mår af trafikens kraft och tvingar icke med en till öfverflödiga utgifter, som först halfve sekler efteråt kunna komma till gagn. I fall tid och utrymme medgifva, skola v nästa gång göra några betraktelser öfve anläggningsoch driftkostnaden. T. T.