Aftonbladet – 14 april 1870, sida 2

STOCEHOLM den 14 April, Den nya jernvägsstriden: Bredspårigt eller smalspårigt? IL Lemnar man erfarenhetens och verkligheens fotfäste, kan man inför den oinvigde evisa hvilka orimligheter som helst, liksom irasmus Montanus bevisade att klockarer rar en tupp så evident att klockaren gret; ch man har till och med gått så långt, att nan med en konseqvens, som kunnat försätta erg, deducerat kostnaden för en smalare ana med lättare skenor högre än för en brelare med tyngre skenor. Om det emellertid är en ovederlägglig saning, att en jernvägsbygnad liksom hvarje unnan industriel anläggning bör lämpas efter le ändamål man vill uppnå och att således, le bandimensioner, som väljas, böra vara icke lI lenast tillräckliga, utan äfven nödvändiga för : let blifvande trafikbehofvet, hvarföre då l! sruppera sig under afgjordt bredspåriga el, er ,smalspäriga fanor? Om ett smalspårigt : ;ystem är lämpligt på ena stället, kan detl. örvisso vara mycket olämpligt på det andra, l. ch sak samma är det med det större sy-l. temet. Det är, enligt ett yttrande häromlagen, helt simpelt ett räkneproblem hvar il: n smalspårig eller bredspårig bana bör bygsas. Befolkningens täthet och rörelsen ro nått på trafiken. Såvidt ett lands ,dustriolla och kommersiella rörelse kan någorunda uttryckas i siffrorna för dess export, sä Visar följande t5vell hura underlägset Sverige är de lär er, som för sina jernbanor användt Samma byggnadssätt som vi. Om dessa siffror icke äro fullkomligt exakta, be. visa de dock temligen klart på hvilken punkt vi stå i jemnbredd med andra. SU? 5A DESZEST Pårse a ESA Fat EEE FER SEE As25s0a5a ÖBoPwOon Eg: 2 F2 SLE Sj BEE B ö Be : fot : 2 Ei g ISE Tru Ab 3e Fe180079) TS Sömn SR ) EL 2 OR om vÅÄ TA U 3 nu juotua Ab d 33 UgAuT EB 2S FJ vi s sen SES 2 83 De visa att, om folkmängd och rörelse fördubblas på ett århundrade, det skulle erfordras två å tre århundraden för Sverige utom Norrland och sjöarne innan vår nuvarande stambansdimension passade för oss, såvida nemligen den nu är passande för Beigien och de stora kulturländerna, hvilket, enligt hvad de ekonomiska resultaten för de stora stråkvägarne, utvisa, tyckes vara utom allt tvifvel. Men äfven i utlandet, der man användt samma dimensioner för mindre farleder, har man i affären kommit till korta. Vill man emellertid icke nöja sig med en hastighet af 3 å 4 mil pr timme, utan anser en hastighet af 6 mil ovilkorligen i vissa fall erforderlig, då må den stora dimensionen, oberoende af allt annat, tillgripas, och då är ej värdt att vidare tala om smalspåriga banor. Stambanan håller nu af ekonomiska skäl en maximihastighet sommartiden af 4,5 mil och vinterpr af 4 mil, men systemet kan åstadkomma mil. Ponerar man likväl att det i Sverige eller åtminstone norr om Mälaren, i bergslagerna och Norrland, vore tillräckligt med en maximihastighet af 4 mil, hvilken en smalspårig 3!e fots bana med 14 E:s skenor i praktiken bevisligen kan lemna, så gäller det först huru mycket en dylik bana på äfven längre sträckningar årligen kan trafikera. Vid en disputation hörde vi en at smalspårismens strängaste vedersakare vidgå att en dylik smalspårig jernväg med 14 T:s räler kunde trafikera två tredjedelar emot en stor bandimension, sådan som stambanan. Från samma håll har en annan ingeniör sökt göra troligt, att hon icke kunde effektuera mera än en tredjedel. I ett föredrag för ej länge sedan hörde vi uppgifvas hälften och i en utgifven broschyr hafva vi sett en, ehuru kortfattad, matematisk bevisning derför. Sjelfva hafva vi sedermera gjort en beräkning, som också utvisat hälften, men beräkningens detaljer äro för vidlyftiga att här anföra. Då lokomotivets dragförmåga beror på de dragande hjulens friktion emot skenorna, d. v. s. på dessa hjuls belastning och vidare på ångpannans förmåga att utveckla ånga, . Vv. 5 på eldytans storlek, och då stambanans lokomotiv hafva en drifbjulsbelastning af 640 och 360 och 240 centner och en eldyta af 1037 till 805 qv. fot och det smala systemets 432 och 308 och 154 centners drifbjulstryck och en eldyta af 550 till 416 qv. fot, så är det för hvem som helst med sundt omdöme temligen uppenbart, att de mindre maskinerna, som hafva vida mer än hälften så stor friktionsvigt och omkring hälften så stor eldyta, äfven böra lemna minst hälften så stor effekt som stambanans och alltså det mindra ovstometeg trafikfärmaåada måste Vara.