Aftonbladet – 9 april 1870, sida 2

— Kamrarne hafva i dag sysselsatt sig med åtkilliga frågor, som, om man betraktar bes änkandenas rubriker, skulle kunna Väntas rara af stör vigt och synnerligt intresse, men vilka, med afseende på den ställning i hvilken le omhbandlade angelägenheterna för Därvarande befinna sig, och med hänsyn will den på förhand med visshet motsedda utgaisen, för tillfället nedsjunkit till någonting särdeles betydelselöst. Från konstitutionsutskottet ha sålunda förelegat dess utlåtanden rörande de föreslagna ändringarne i Riksdagsordningen, och från bevillningsutskottet betänkandena om tullbevillningen, stämpelpappersafgiften och särskild beskattning å tobak. Hvad nu först angår de ifrågasatta ändringarne i riksdagsordningen, så ha de alla blifvit af konstitutionsutskottet afstyrkta. I de frågor, som endast rörde formaliteter vid riksdagsmannavalen, har utskottets mening blifvit af båda kamrarne utan diskussion godkänd. Deremot blef det enda betänkande, som rörde någon fråga af politisk betydelse, nemligen det som afgifvits i anledning af hr Uhrs motion om utsträckning af valrätten för utseende af andra kammarens ledamöter till hvarje i kommunens angelägenheter röstberättigad man, föremål i andra kammaren för en debatt och en votering, hvilka dock, i betraktande deraf att första kammaren redan afslagit motionen och att dess öde icke heller var tvifvelaktigt inom andra kammaren, egentligen endast hade betydelse så tillvida, som derigenom visade sig huru många ledamöter, som ville biträda ifrågavarande radikala förslag. Motionens ankängare, hvilkas talan fördes af motionären sjelf jemte hrr Lars Ersson, ,Hedin, Mankell, Ola Jönsson, Nordenskiöld, Östman och Gumeelius samt i viss mån äfven af hr Forsbäck, förenade sig i ett yrkande om återremiss och samlade vid voteringen för denna mening 45 röster, under det att 85 röster afgåfvos för det afstyrkande utlåtandet. Såsom läsaren finner voro vid voteringen endast 131 ledamöter tillstädes, således mer än 60 frånvarande. I hvad mån minoriteten skulle ha vunnit förstärkning för den händelse kammaren varit fulltalig, kan man naturligtvis icke veta. För utskottets åsigt, således mot motionen, yttrade sig under debatten hrr Dahm, : Åstrand, Sv. Nilsson i Österslöf, Medin och Ehrenborg. Hufvudargumentet på denna sida var naturligtvis den nya författningens korta tillvaro och den ringa erfarenhet man ännu egde af dess tilllämpning, hvarföre en förändring i densamma af så genomgripande beskaffenhet, som den föreslagna, ej borde vidtagas. Dessutom förmenades något sådant intresse för det allten