Aftonbladet – 7 april 1870, sida 3

Article Image
oj1 ITAUSKA KAMIMMALcD. — POIKOMTOSLGINAEN OIver r I den nya författningen. — Rättegången i Tours och 3 prins Pierre. — Fortsatta demonstrationer mot pror fessor Tardieu. — Den slaviska secessionen i öster, I rikiska riksrådet. — Presidenten Grants budskap j om negrernas rösträtt. — Förslag i engelska un! I derhuset om Trinity colleges öppnande för alla relligiösa sekter. — En ny valseger för det liberala . partiet. — Undersökning om valkorruption. — Be.slag på vapen i Irland. — Disciplinen klen på I kyrkomötet. I Trots Olliviers bestämda förklaring att I han och hans kolleger ej skulle medgitva någen interpellation i lagstiftande kåren om det nya senatuskonsultet, har han dock till sluts sett sig nödsakad att medgifva en sådan. Den bestämda hållning venstern under de heta debatterna i förl. vecka intagit hade redan kommit honom att vackla. Afgörande blef dock först den stämning som var rådande inom lederna af ministerens egna anhängare, och särskildt inom venstra centern. Detta parti, som, oaktadt sitt jemförelsevis rioga antal, sedan ministörförändringen i Jan. vunnit en stor betydenhet, kunde nemligen ej undgå att dela vensterns åsigt, att en genomgripande förändring i landets författning omöjligt kunde få ske utan lagstiftande kårens medverkan. Partiets medlemmar höllo derför förl. lördag ett möte i Grand Hötel, under dAndelarres presidium, der de beslöto, att om regeringen rade lemna de af oppositionen begärda förklaringarna i denna fråga, skilja sig från henne och sjelfva framlägga en egen interpellation, skild från vensterns, men gående ut på sammza sak. Man utsåg tillika en deputation af sex bland partiets mest framstående ledamöter för att till ministeren öfverbringa denna partiets förklaring. Äfven högra centern höll samtidigt, under Josseaus presidium, ett möte, der man visserligen beslöt att för alla händelser understödja ministeren, men dock ej tillbakahöll uttrycken af sitt beklagande, att regeringen ej ansett sig böra inbemta kammarens tankar om de för senaten framlagda reformerna. Denna stämning bland hennes egna anhängare kunde ej annat än göra ett starkt intryck på ministören och hon beslöt att äfven denna gång gifva efter, och Grevy fick i måndagens möte framställa sin interpellation. Om den debatt, som med anledning deraf utspann sig, veta vi ännu ingenting närmare. Telegrafen har endast berättat oss, att hon upptog äfven tisdagen och slöt med ett förtroendevotum till ministåren, afgilvet med 227 röster mot 43, Det synes nu vara afgjordt att den nya författningen kommer, sedan hon blitvit af senaten antagen, någonting hvarom man ej hyser något tvifvel, att underställas en allmän folkomröstning, ett så kalladt plebiscit. Emot denna åtgärd uttala sig alla de liberala fraktionerna så godt som enstämmigt. Medan venstern deri ser ett verktyg som erinrar om cesarismens värsta tider, betara äfven regeringens vänner, att reaktionen skall begagna sig deraf för att genom den okunniga landsbefolkningen göra en demonstration mot nya statsskicket. Också förordas plebiscitet på det varmaste af de bonapartistiska organerna inom pressen, liksom det .i senatens president Rouher och de omkring honom grupperade reaktionära elementerna bar inflytelserika förespråkare hos kejsaren. Denne har derförutan gamla sympatier för denna utväg och skall så bestämdt gifvit sin önskan tillkänna, att den äfven nu måtte anlitas, att ministrarne böjt sig derefter. I venstra centerns möte i Grand Hötel uttalade sig nästan alla medlemmarna mot plebiscitet, bland dem isynnerhet kraftigt den gamle Thiers. Pays upplyser att höga juryn i Tours frikänt prins Pierre icke som det först berättades med 18 röster mot 18, utan med 28 mot 8. Huruvida prinsen skall afresa från Paris eller stanna qvar der, synes ännu oafgjordt. Annu den 1:a var han qvar i Auteuil, hvilket dock ej hindrar en tidningskorrespondent att ha sett honom i Havre, i begrepp att inskeppa sig till Amerika, en annar i Ardennerna, en tredje på väg till Nizza o. s. V. Independance anser sannolikt, att han skall bosätta sig i den vestra delen af Förenta Staterna der civilisationen ännu ej inskränker det fria bruket af revolvern;. Times menar, att när prinsen kommer till Amerika cech fortfarande öfverlemnar sig åt sin passion för målskjutning på pistol, han skall träffa på folk som både förstå att spänna hanen och skjuta i rätta ögonblicket. — Marseillaise och Gawlois meddela ett bref från Pascal Grousset, hvilken, som man erinrar sig, under rättegången i Tours blef häktad i följd af det sätt hvarpå han uppträdde inför domstolen. Brefvet, som är stäldt till presidenten Glandaz och innehåller åtskilliga vigtiga upplysnibgar rörande händelseni Auteuil, kom presidenten redan den 22:a tillhanda, men blef af honom undertryckt, liksom en afskrift deraf som Grousset tillsändt advokaterna Laurier och Flocquet. Detta partiska handlingssätt har ej litet bidragit att öka oviljan, öfver utgången af detta famösa mål. De stormiga demonstrationerna i Ecole de Medcecine mot d:r Tardieu fortforo äfven under föreläsningarna den 30 Mars och 1 April. Båda gångerna mottogs han med ett förfärligt larm och rop: Till senaten! Till Tuilerierna! Sista gången ledsagades han af flera af sina kolleger, som togo plats vid hans sida. Men han lyckades pu, lika litet som de föregående gångerna, göra sig hörd. Onsdagen drefs man förolämpningarna så långt, att man kastade ett sousstycke i ansigtet på honom. Då en massa icke studerande blandat sig i auditoriet, ha de medicine studerande beslu: tit att nästa gång endast sådana som äro försedda med biljetter skola få inträde. De unga läkarkandidaternas afsigt synes vara att tvinga Tardieu att taga afsked, ett steg som han å sin sida synes lika fast besluten att ej taga. Protessorskollegiet vid Ecole de Medecine har nu äfven gjort sig solidariskt med hanom och förklarat v heldra vilja

7 april 1870, sida 3

Thumbnail