Aftonbladet – 5 april 1870, sida 3

MS YPRANNDS. VHI HD inte fangre viljen sc mig på denna plats, är jag beredd att begära mitt afsked. — Mycket bra! Bravo! Bravo! — Härpå gör professorn en bugning för auditoriet, går ned från katedern och lemnar rummet. Studenterna aflägsna sig äfven utan någon vidare demonstration. . Ledru Rollin, hvars ankomst till Paris varit. flere gånger berättad, skall nu, enligt Siecle, verkligen dit anländt. Han kom, åtföljd af sin fru, med bantåget från Boulogne måndagsaftonen. På bangården mottogs han endast af några få vänner och begaf sig derifrån direkte till F ontenay aux Roses, beläget ungefär en mil utanför Paris, der han sedan längre tid eger ett landtställe. Det är samma hus der Condorcet under skräckregeringen höll sig gömd. Det säges att Ledru Rollin, hvars helsa skall vara mycket försvagad, ämnar, åtminstone tillsvidare, hålla sig på afstånd från den politiska arenan. Bland andra ämnen, med hvilka underHuset i dessa dagar sysselsatt sig, är frågan om klostren i England. Newdegate, som uppgaf att deras antal för hvarje dag tillväxte i oroande grad, begärde, att en undersökning skulle anställas, för att erhålla kännedom om sättet, huru dessa andliga stifte!. sers inkomster samt fasta och lösa Lgendom uppkommit och innehafvas, och ansås d. vändigt att såväl i protestanteSHE tolikernas intresse ställs. -s-4a8 Somikaciel Jaglig uppsios ..— slöstren under sperade, att — sw Generalprokuratorn svaor xtostrens tillväxt i antal endast är naturlig och oundviklig följd af katolicismens ökade utbredning i England, samt att de, sott: tillhöra denna trosbekännelse, befinna Big i afseende på den egendom, som blifvit till dem testamenterad, i alldeles samma ställning som rikets öfriga invånare. Trots denna officiella förklaring blef dock Newdegates motion, som understöddes af Aytoun, Holt Greene och Kinnaird, antagen med 131 röster mot 129. s När Lowe den 26 Mars i underhuset framlade budgeten, återstodo ännu 5 dagar af finansåret. Emellertid uppgingo inkomsterna intill, nämnda dag till 74,193,865. eller 678,865 mer än hvartill de hade blifvit förslagsvis beräknade. Å andra sidan figurera utgifterna med en summa af 66,208.834 , hvilket är nära 8 millioner mindre än hvad som på förhand beräknats. Vid parlamentsvalet i Bristol har den liberale kandidaten Robinson segrat. Det var en lycka för det liberala partiet, att denna sidas tre kandidater Robinson, Hogdson och Oäåger underkastade sig ett förberedande val, ty siffertalen visa otvifvelaktigt, att de konservatives kandidat Hare skulle ba segrat, om splittringen inom det liberala lägret fortfarit ända till valdägen. Robinson erhöll 7812 och Hare 7047 röster. Huru het valstriden än var, föreföllo dock icke ringaste oordningar. Tidningarne i Dublin meddela ett bref från irländska biskopen Furlong, hvilken befinner sig på SEN i Rom, hvari han förklarar, att han och de öfriga irländska biskoparne på kyrkomötet hållit en rådplägning om Gladstones irländska arrendebill och funnit den icke vara tillfyllestgörande, hvarföre de föreslå flere ändringar i densamma. I det irländska grefskapet Longford har det senaste parlamentsvalet blifvit öfverklagadt af det besegrade partiet. Rättegången härom väcker uppseende, emedan det katolska presterskapets olagliga beteende dervid blifvit ådagalagdt. De hade nemligen icke allenast utdelat penningar och uppträdt såsom äågenter för kapten Greville, utan äfven från predikstolarne utslungat förbannelser mot dem, som understödde den andra kandidaten. Från Parma berättas om några mindre betydande våldsamheter, som 6 eller 7 personer ha utöfvat i flere qvarnar i trakten. Den officer; som sårades vid upprorsförsöket den 24 Mars, har icke aflidit, och man hoppas, att han skall komma sig, ehuru han erhållit tre skottsår. Det bekräftar sig, at sju underofficerare deserterat; de tillhörde alla brigaden Modena, hvilken ligger i gariison i Parma och Piacenza. Upprorets anstiftare tyckas ha räknat på sina förbindelser med underofficerare vid denna brigad. Från Milano berättas, att ett antal af de ipproriske, som flytt från Parma och försökte uppnå den schweiziska gränsen, itrakten omkring staden anfallit flere personer. Bland de till oppositionen på kyrkomötet Rom hörande biskoparne har ingen ådravit sig så allmän uppmärksamhet som biskoven af Bosnien och Slavonien Strossmayer. Vi förmoda, att det skulle intressera våra äsareått erhålla några närmare upplysninsar om denne utmärkte man och låna ,deröre här ur Breslauer Zeitung följande.biografiska underrättelser om honom. Josef Georg Strossmayer är född år 1815 i Slaroniens hufvudstad af mycket fattiga, men hederiga föräldrar. Gossens goda anlag förmådde hans ar att bestämma honom för det andliga ståndet. lan besökte sin fådernesstads gymnasium, studeade i seminariet i Djakovar och sedermera vid; miversitetet i Pesth teologi och filosofi samt er-: völl den filosofiska doktorsgraden. Kärleken tilll, retenskapen dref honom till ytterligare studier il, Wien, der han blef teologie doktor. Såsom så-1 J ; lan öfvertog han professionen i kyrkohistoria i seminariet i Djakovar, men blef snart derefter kallad till studiedirektor och lärare i kyrkorätt id Frintaneum, hvilken plats han bibehöll i 4år.: Hans ovanliga talang samt hans äkta religiosi-, et och sedliga renhet fäste hans kyrkliga för-: näns uppmärksamhet på honom, och när biskops-: stolen i hans hemort blef ledig, erhöll han den.. Han var då 34 år gammal. Hans installation skedde dock först år 1856. Sedan dess har han : varit biskop i Bosnien och Serbien. På denna plats sökte ban med full kraft underhålla sann religiositet. och kärlek till Gud och menniskorna . samt väcka sinnet för civilisation hos folket. För letta ändamål använde han alla medel, som stodo opom till buds. Dådet icke fanns någon högre äroanstalt för Kroatien och Slavonien, grundlade van den sydslaviska akademien och universitetet Agram samt skänkte dertill 100,000 gulden. Äfren biblioteket är en gåfva af honom. Hittills var han till varaktiga stiftelser utgifvit 700,000 sulden. Årligen låter han på sin bekostnad vid lika läroanstalter uppfostra 50—60 gossar och ynglingar. I Djakovar låter han bygga en storwtad katedral i götisk stil, hvilken på 35 vägg;tor skall smyckas med utmärkta frescomålninsar. För 13 af dessa ytor har Overbeck under le sista åren af sin lefnad komponerat kartonger. . Kostnaderna för dessa målningar har Strossmaver.