Aftonbladet – 5 april 1870, sida 3

det om arrendatorernes rösträtt, Der jordegendo men är utskiftad i mindre brukningsdelar, hvilkas innehafvare sjelfva rösta, der är ett tillräckligt korrektiv med alltför stor röstaceumnlation; men just der egaren sjelf innehar hela den stora egendomen är ett röstmaximum behöfligt. Om jordegarne, hvilka här hafva öfvervigten, skulle, såsom det blifvit yrkadt, fastställa ett maximum fär andra beskattningsföremål, men förbehålla sig sjelfvå en obegränsad rösträtt, vore detta i san ning ett ccendomligt förfaringssätt. Hr v. Koch. En föregående talare hade förklarat, att han icke höll så strängt på grunderna för första kammarens bildande, att hon icke skulle kunna medgifva en modifikation af dessa grunder i och med kommunalförsattningens utveckling. En sådan åsigt kunde tal. icke dela. Våra kommunalförfattningar ansåg han för ett hastverk, som tillkommit i sista stunden, utan att man kunde ana att någonting sådant som riksdagens första kammare skulle komma att byggas på den, Han ansåg derföre att dessa ferfattningar väl kunna tåla vid modifikationer. Men han ville icke medgifva någon modifikation af den grundsats, på hvilken första kammaren är byggd. Han ville motsätta sig alla förändringar som kunna förorsaka någon rubbning i skattegrunden såsom grund för denra kammares sammansättning. Till stöd för den obegränsade rösträtten på grund af egendom hade en talare här yttrat vackra ord om en arbetsgifvares rättighet och skyldighet att representera sina arbetare. Men icke alla arbetsgifvare äro sådana, ollsaminst anonyma bolag som representeras af förvaltare, Hvad intresse kunna sådana kommunala angelägenheter Som fattigvård och skolråd påräkna af ett sådant bolag. Tal hade sig bekant, att man i några komn:uner lägger ersonliga afgifter på personer sont icke få rösta. Men hvad det korrektiv beträffar som skall ligga i arrendatorers rösträtt, så kringgås Jätv detta stadgande. Man kallar arrendatorerne för or,)are. Såsom nejproposition antogs bifall med 82 röster mot 14 som voro för återremiss, och vid hufvudga förkastades förslaget med 77 ja mot nej. 3 Alla de följande punkterna, hvilke alla äro afstyrkta, biföllos utan diskussion.