Aftonbladet – 4 april 1870, sida 3

rium. Det vär till följd af Mendelssohns ifriga impuls som han år 1846 här öfvertog rofessionen i pianospelning, och det dröjde ej änge förrän Moscheles berömda namn från nära och fjerran, isynnerhet från England och Amerika lockade ett stort antal lärjungar till nämnde konstinstitut. Hans outtröttliga nit, hans humanitet och fördomsfrihet värderades lika mycket som hans ända in i höga ålderdomen oförsvagade friskhet och kraft. — I en äldre period var han ock Mendelssohns lärare i pianospelning, ehuru han sjelf erkände att han förmådde bibringa den begåfvade ynglingen föga som dennes lifliga snille ej redan förut tillegnat sig. Ignaz Moscheles var född i Prag 1794, der hans fader var en israelitisk affärsman. Redan som tolfårig gosse uppträdde han offentligen med stor framgång och sändes derefter till Wien, der han åtnjöt Albrechtsbergers och Salieris solida undervisning, samt 1809 debuterade med stort bifall. Sedan stannade han länge här såsom Wienerpublikens förklarade gunstling, och efter ett par glänsande konstresor) stannade han 1821 i London, hvarifrån egentligen hans europeiska rykte utgick. Jemte hans herrliga konsertspel väckte ock hans improvisationstalang allmän beundran. , Sitt hela inflytande i England begagnade M. isynnerhet till att hos engelska publiken lyfta och förädla småken för den klassiska musiken, ej blott i London utan ock i provinsstäderna samt uti; Irland och Skottland. I Leipzig förblef han sedan till sitt dödliga frånfälle, som den 10 Mars föranleddes genom ett lungslag och väckte en djup och allmän saknad. Ej lätt, ej snart skall Moscheles ersättas. ) År 1829 besökte han äfven Sverige, nemligen Göteborg.