Aftonbladet – 2 april 1870, sida 2

Article Image
— Her sextio deputerade, som föral: fverstyrelsen öfver Stockholms stads brand; todsbolag till försäkring af lösegendom, hade stlidne gårdag sitt sedvanliga årssammanräde å rådhuset, då till förhandling före-l ommo, revisorernas berättelse för räkenskaps1 ret 1869 och val af nya ledamöter i direk-! ionen i deras ställe som, enligt stadgarne,!? oro i tur att afgå. OF. d. statsrådet Silfverstolpe återvaldes ill ordförande och rådmannen Norbin tillli ice ordförande i öfverstyrelsen. Efter föredragning af direktionsoch reisionsberättelserna beviljades direktionen deharge. Bleckslagaremästaren E. Granholm. och! nålaremästaren F. W. Torsselius återvaldes . ill ledamöter i direktionen, hvarjemte grossandlaren Aug. Österlind nyvaldes. Till suppleanter i direktionen utsågos koparslagaren J. F. Brinck, rådmannen Norin, justitieborgmästaren Ekelund, grosshandaren Rosenberg och justitierådet Wretman. Då med sistlidne räkenskapsårs slut denna örsäkringsanstalts synnerligt gagnande arvete oafbrutet och framgångsrikt fortgått i emt ett fjerdedels århundrade, ansåg direkionen denna tidpunkt, dess silfverjubileum, väl egnad att till allmänhetens nytta och ipplysning afgifva icke allenast en kort hitorik om bolagets bildande, utan ock en relovisning öfver dess förvaltning och verksamhet. Det är ur dessa anteckningar, till trycket befordrade, D. B. meddelar ljande kortfattade upplysningar: Sedan ett reglemente för städernas bolag till försäkring af lösegendom blifvit den 30 Augusti 1842 af K. M:t utfärdadt och ett sammanträde nför Stockholms magistrat, i ändamål att välja en brandstodskomitet, blifvit utlyst och hållet, väcktes förslag, att hufvudstaden icke borde ingå I nämnde bolag utan bilda ett eget bolag för försäkring af lösegendom. Detta förslag antogs och en komit6 tillsattes för utarbetande af stadgar. Sedan meningsskiljaktigheter om, huruvida en vanlig brandförgäkringsinrättning eller ett brandstodsbolag borde bildas, blifvit utjemnade, antogs det föreslagna reglementet för Stockholms stads brandstodsbolag tll försäkring af lösegendom, som af K. M:t stadfästades den 25 Okt. 1843. Men härmed var icke saken afgjord eller kommen till stånd. Hufvudsaken var nu att skaffa delegare i bolaget och då, såsom vanligt, allt nytt har sina vedersakare, rönte till en början också de patriotiska män, som satt sig i spetsen för företaget, ringa framgång i sina bemödanden att uppnå den ansvarighetssumma af fem millioner rdr bko, som utgjorde ett minimum innan bolagets verksamhet kunde få begynna. Också klagar den tillsatta direktionen att från ett motsatt håll bearbetningar .af mångahanda slag blifvit gjorda, bärande stämpeln af afund emot den nya inrättningen med deraf följande hemliga machinationer, syftande att i födseln qväfva ven nykomne medtäflaren och att allmänhetens uppmärksamhet blifvit genom bittra, af oriktiga och miseledande uppgifter öfverflödande tidningsartiklar dragen från den stora, vigtiga frågan. Att allmänheten emellertid sedermera bättre lärde sig inse sin egen fördel framgår deraf, att då i Oktober 1844 minimi ansvarighetssumman af fem millioner rdr bko endast derigenom kunde ernås, att 19 personer, hufvudsakligen af handelsklassen, enskildt tecknade sig för en tillökning i ansvarighet af 1,418,000 rdr bko, utvisade bokslutet den 30 September 1869 ett ansvarighetsbelopp af 74,294,400 rdr, hvilken summa ytterligare tillväxer under försäkringsårets lopp med 38 till 10 millioner. Det förtroende verket sålunda vunnit bar aldrig af dess stiftare ens varit anadt, ty komiterade för reglementets utarbetande antogo att i hufvudstaden funnes försäkringsbar lösegendom till värde af endast 14,400,000 rdr och varulager för 1,600,000 rdr eller tillsammans 16,000,000 rdr bko, hvilket belopp likväl redan första försäkringsåret öfverskreds med omkring 200,000 rdr. När man vidare tager i betraktande värdet af den öfriga lögegendomen i hufvudstaden, som i andra såväl insom utländska assuransanstalter är försäkrad, blir denna komiterades missräkning ännu mera i ögonen fallande. För jemförelse vilja vi särskildt upplysa, att för städernas bolag, hvars verksamhet omfattar alla rikets städer, uppgår ansvarighetssumman till något öfver 55,000,000 rdr, och i skånska städernas brandstodsförening till försäkring af lösegendom var enligt senaste revisionsberättelsen försäkradt för endast 15,102,565 rdr. Att nyttan af försäkring mot eldfara insetts äfven af den mindre bemedlade klassen af Stockholms inbyggare, framgår deraf, att senare årens försäkringar tillväxt mera i antal än istorlek. Således, då de i slutet af Januari år 1845 uppgingo till ett antal af 998 stycken, med ett sammanlagdt värde af 12,604,800 rår eller ett medeltal af 12,630 rdr, förefunnos vid enahanda tidpunkt år 1870 13,275 stycken, värderade till 80,166,300 rdr, hvilket åter gör ett medeltal af endast 6040 rdr för hvarje försäkring. Också förefinsres inom verket meddelade försäkringar i mängd under 1000 rdr ända ner till 200 rdr, och sällsynt förefalla eldsvådor numera inom hufvudstaden der lösegendom som ej är assurerad går förlorad. De brandska dade som icke hafva någon försäkring äro gemen ligen blott sådana, som icke egt mera före än efter eldsvådan. Brandstodsbolagets inkomster af afgifter och räntor voro lägst det första året, uppgående till 21,926 rdr, och högst det 25:te, då de upptogo ett belopp af 94,054 rdr rmt. . Brandskadeersättningarne deremot belöpte sig till endast 1240 rdr under 2:dra försäkringsåret då de under det 21:sta uppgingo till ett belopr af 191,534 rår. Reseryvfonden utgöres af 150,000 rdr, och den 1 Oktober 1869 belöpte sig ersättningsfonden till er summa af 201,994 rdr rmt. Utdebitering af tillskottsafgifter, enligt regle: mentets 27 8, har blott tvenne gånger erfordrats följd af de eldsvådor, som år 1850 vid Tanto soc kerbruk och år 1857 å Mosebacke inträffade. Dess: tillskott hafva dock för hvarje gång obetydligt öf verskripit vanliga årsafgiften. Detta faktum torde vara en temligen tillförlitlig gradmätare på der risk hufvudstadens invånare löpa för delaktigheter i deras brandstodsbolag. — Utvandringen af svenskt tjenst folk till Tyskland. Från konsul F. Root! i Kiel har till kommerskollegium inkommi följande den 24 Mars daterade skrifvelse: Då jag som oftast, synnerligast i södra Sverige tidningar, ser, att agenter för anskaffande af svensk I tjenstfolk till Tyskland utlofva fri frakt till or och ställe samt lönesedlar till tjenarnas säkerhet J anser jag mig böra vördsamt meddela kollegium tt en mängd svenskt tjenstfolk i konsulatet an me ln 1 langue stt da ahurn då varit lof

2 april 1870, sida 2

Thumbnail