Aftonbladet – 24 mars 1870, sida 3

I plenum på rjandagsaftonen fortsattes behand lingen af denna hufvudtitel, dervid början gjordes med ö6:te punkten, angående anslag till byggnad för folkskollärareseminariet i Wezxiö. K. M:t hade begärt 53,584 rdr för detta ändamål, hvaraf 20,000 rdr skulle utgå under år 1871, men statsutskottet hade, med fästadt afseende på statsverkets för andra angelägna bebof anlitade tillångar, hemställt att K. M:ts framställning icke för närvarande måtte af riksdagen bifallas. Hrr A. Rundbiick och statsrådet Carlson förordade anslagets beviljande, hvari hrr Medin och Witt instämnde, hvaremot hrr Kelj och Hörnfelt yrkade bifall till utskottets hemställan. Hr A. Rundbiick anförde såsom skäl för anslagets beviljande dels den nuvarande lokalens bristfälliga skick, hvaraf den sorgliga följden vore, bvarom talaren hade förskaffat sig läkares intyg, att halfva antalet lärare och lärjungar genom i lokalen ådragen sjukdom voro urståndsatte till tjenstgörmg och läsning, dels ock att gården vora till salu samt att, om den blefve såld, iugen tjenlig lokal funnes i staden för semmariet att tillgå. Tal. bestred det enda skäl utskottet förebragt och anhöll det kammaren åtminstone för år 1571 måtte bevilja hälften af den begärda summan eller 10,000 rdr, på det att tomt må kunna inköpas och grundläggning påbörjas. Statsrådet Carlson vitsordade bohofvet, såsom varande ett af de angelägnaste under denna bufvudtitel De festa öfriga seminarier af dylik art ha egna byggnader och tal. trodde att detta vore något, hvarpå statsutskottet ej aktgifvit, då det tycktes tal. såsom förnämsta, ehuru ej i motiverna uttryckta skälet för utskottets afslag ha varit att utskottet, genom att tillstyrka bifall, frukjat att detta kunde blifva ett farligt prejudikat. Det väsentliga behofvet, som egentligen är i fråga, gäller folkskolan, sade tal., och trodde att denna omständighet borde tala för saken. Hr Keij villo ingalunda underkänna bebofvet af detta anslag, men fruktade ett prejudikat; i stället för nu hesärda 53,000 rdr skulle staisverket snart få utgifer till ett par hundra tusen riksdaler för dylika indamål. Dels till följd af denna farhåga, dels emedan tal. föreställde sig, att detta lätt kunde eda till öfverproduktion af folkskolläraro, yrkade nan bifall till utskottets förslag. Hr Hörnfelt anåg att frågan om anslag borde anstå intilldess nan kunde få ett bestämdt kostnadsförslag uppsjordt och trodde att den blifvande by; näten kulle för en mindre kostnad kunna uppföras af rä. Efter slutad diskussion bifölls utskottets hemtällan utan votering, Nl