Aftonbladet – 23 mars 1870, sida 2

skapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll., samma 790,000 rdr, skola användas till bestridande af utoifterna å andra hufvudtitlar. Diskussionen fördes förnämligast mellan grefve Ugglas, hr af Klint och statsrådet Leijonhufvud. Den sistnämnde satte sig icke egentligen emot de af hr af Klint föreslagna förändringarne. Punkten 7, som afhandlade slutsumman af besparingarne, lades till handlingarne. Åttonde punkten angående nedsättning af anslaget till exercis af flottans bemanning från 480,000 till 100,000 rdr, afslogs, och i stället antogs hr af Klints förslag, att nämnde ansla måtte bibehållas på riksstatens femte hufvudtite med nu utgående belopp af 480,000 rdr. Tionde punkten af betänkandet, hvaruti hemstäldes, att anslaget till ,gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhålls må med ett belopp af 230,000 rdr såsom förslagsanslag upptagas, godkändes med ett tillägg af hr af Klint med 67 röster mot 19, hvilka voro för grefve C.G. Mörners förslag, enligt hvilket ordet reservationsanslag skulle utbytas mot förslagsanslag. De följande punkterna biföllos oförändrade. Sedan vid behatidlandet af sjette hufvudtiteln första och andra punkterna af utskottets betänkande utan diskussion blifvit bifallna, föranledde frågan om en skrifvelse till K. M:t angående bergibästaretjensternas indragning eller reglering en temligen vidlyftig debatt. j För utskottets förslag om en skrifvelse till K. M:t i denna riktning talade hrr Wärn, v. Essen, Troilius, Nordenfelt, C. G. Mörters; af Ugglas och Cs Pkmar 3; emot detsamma hrr Manderström, Heykens öld, Eeutersvärd och Mentgomery-Cederhjelm. De senare anförde såsom skäl behofvet af sakkunnige personer för utöryandet af den kontroll, staten eger öfver bergverken, sarht nödvändigheten för bergsbruksidkare att ha sådana personer att tillgå för inhemtandet af råd och upplysningar, dels för upptagandet af nya gräfror, dels för vårdandet af de band som finnas i grufvotha. De förre deremot framhöllo, att de Jöpande göromäålen lika väl kunde utöfvas af andra embetsmän; mutsedlar kunde t. ex. utfärdas af konungens befallningshafvande. Hvad de göromål beträffar, som fordra specialkunskaper i bergsvetenskapen, är det icke mera af nöden att staten för deras skull haller särskilda embetsmän; ty de större grufbolagen börja alltmera sjelfva skaffa sig sakkunnige biträden, och de mindre slå sig tillsaninans för att aflöna ett sådant, hvadan de af staten anställde bergmästarne allt mindre anlitas. Förslaget antogs med 59 röster mot 30. Derefter behandlades frågan om andre landtmätare-tigasternas indragning och landtmätares sysseksättande vid ekonomiska karteverket. Regeritigers af statentskottet afstyrkta förstag, att andre landträåfarnes löner, i den mån de blifva tillgängliga, må anvätidas till landtmätares sysselsättande vid nämnda kartverk, försvarades af statsrådet Adlercreutz samt af hrf Ekman, Nordström, Funck, Hasselrot, Lagersträle, Oscar Mörner och Spreng porten, hvaremot hri Wer, Nordenfelt; L. at Ugglas och Axel Mörner yrkade bifall fill utskottets betänkande. På den förra sidan framsiälldes såsom skäl, dels önskvärdheten af det ekonomiska kartverkets fullbordande, dels billigheten af att skaffa en lämplig sysselsåttning åt landtmätarne, för hvilka arbete börjar tryta. På den motsatta sidan invändes, att ifrågavarande lönef behöfde sparas för statsverket, att det icke är någon brådska med det ekonomiska kartverket och att det är principvidrigt att staten skapar eller bibehåller tjenster för tjenstemänners skull. 4:de punkten af utskottsbetänkandet mom: a), hvaruti detta förslag afstyrktes, förkastades med 67 röster mot 40, hvarigenom I. M:ts propositition antogs med ett amendement af br Fagerstråle, hvarigenom bestämningen om användandet af andre landtmätarnes löner, allt efter som de blifva tillgängliga, ändrades till: i mån af innehafvarnes afgång, i fall dessa tjenster blifva indragna. Detta tillägg gjordes för att häfva den formella betänkligheten, att dessa tjenster ännu icke äro indragna. Mom. b) om nämnda löners indragning till statsverket och c) om oedsättnin; af anslaget till landtmäteristaten med 5300 ri förkastades likaledes på hr Lagerstråles bemställan. Utskottets förslag om nedsättning af det af K. M:t begärda anslaget till ekonomiska karteverket från 69,000 till-52,000-rdr samt om inställande tills vidare af dess itgifvande utom för Norrbottens län, förordades af br Nordenfelt, hvilken ansåg att man borde uppskjuta arbetet tilldess man får en mera tillfredsställande plan för detsamma. Hrr Hasselrot, von Essen, Odelberg och statsrådet Adlercreutz ansågo planen för ifrågavarande arbete motsvara ärdamået och trodde dess fulbors dande vara af sådan vigt att det icke vore skäl att uppskjuta dermed. Hr Arrhenius ville att man skulle ingå till K. M:t med en skrifvelse angående det ekonomiska och det topografiska karteverkets förening. Hr Hazelius anmärkte, att man här borde skilja mellan tvenne saker, sjelfva mäte ningarne och beräkningarne å ena sidan, utgifvandet af kartorna å den andra. Det senare ansåg han vara af mera underordnad vigt. Arbetet blir för vidlyftigt och tryckningen kostar för mycket. Han yrkade bifall till K. M:ts proposition hvad anslagssumman beträffar. men bibehållande af det af utskottet gjorda tillägget om inställandet af utgifningen. Regeringens förslag antogs af kammaren. Sedan anslagen till landtstaterna i länen och till statens jernvägstrafik blifvit beviljade, förkastades utskottets hemställan om en skrifvelse till K. M:t med anhållan af en förenklad organisation af jernvägstrafikstyrelsen, på yrkande af hr Nisser, hvilken framhöll oläm ligheten af en sådan skrifvelse, då saken bos K. M:t redan är under pröfning. Anslag af 20,000 rdr till en mindre jernvägsstar tion å södra stambanan mellan Ousby och Elmhult beviljades, på tillstyrkan af hrr Wachtmeister, Troilius, Montgomery-Cederhjelm, L. af Ugglas och Wern. Emot detsamma talade hrr Lagerberg, Nordenfelt och A. Raab. Vid fredagens plenum den 18 Mars fortsattes och afslutades behandlingen af sjette hufvudtiteln. Först behandlades K. M:ts af utskottet tillstyrkta förslag om ett anslag af 20,000 rdr till en mindre station vid Aslöf mellan Malmö och Åkarp. Förslaget bekämpades af grefve C. G. Mörner och hr Dickson, hvilka dels i allmänhet ogillade, att staten för att se enskilda intressen till godo skall bygga stationer öfverallt der man begär dem, SE re I