Aftonbladet – 22 mars 1870, sida 3

Article Image
n ekonomiska karteverket hade föranledt alldele I oriktiga föreställningar om detta förtjenstfulla verk af hvilka statsutskottet dessvärre tagit alltför myc ket intryck. Om man, såsom utskottet ville, in droge anslaget för karteutgifningen, skulle man högst väsentlig grad omintetgöra det med ekono miska karteverket afsedda gagn. Skulle man nå gonsin kunna påräkna en jordbruksstatistik, son gjorde skäl för namnet, så vore det oundgänglig att sprida insigt om och intresse för de statisti ska undersökningarne, och för detta ändamål vor de ekonomiska kartorna ett förträffligt medel, på samma gång som de äro ett vigtigt bidrag til denna jordbruksstatistik. Säkerligen hade det och varit af sådan anledning, som vederbörande dragi försorg om att gifva dessa kartor en plats blanc folkskolans undervisningsmateriel. Utskottets på stående, att utgifningen af de ekonomiska kar torna är oskäligt dyr, är ej grundadt. Den före bråelsen kan deremot gerna riktas mot topografi ska karteverkets koppargravyr. Dessutom skulle det icke leda till besparing att indraga kartutgif ningen, då det är konstateradt, att graverings kostnaden föga öfverstiger kostnaden för ett ren ritadt exemplar. För öfrigt vore det ej billigt att, såsom utskottet gjort, jemföra utgifningskostnaden och de för försäljning af ekonomiska kar tor influtna medel under samma år, ty man vet ju. att kartutgifningen förutsätter flere års förskott af medel: en häradskartas gravering, färgläggning och tryckning tager 2 är, och först efter ytterligare 1 år kan någon redovisning från bokhandla ren motses. När således utskottet jemför de 30,00C rdr, utgifningen under åtta år kostat, med de 600C rdr, som under samma tid återinflutit genom kart försäljning, så bör det senare beloppet, för att göra jemförelsen rättvis, ökas med de medel, som under flere påföljande år inflyta för -försålda kartor. Dertill kan läggas, att en jemförelse mellan I de tre kartverkens utgifningskostnad och inkomst af kartförsäljningen ställer sig till fördel för det ekonomiska. — En indragning nu af utgifningsanslaget skulle tvinga till att lemna påbörjade arI beten ofullbordade. Dessutom skulle man härigeInom nödgas ställa på bar backe ett antal qvinliga biträden som, för ytterst ringa arvoden, skickligt och nitiskt arbetat i det ekonomiska karteverkets tjenst. På dessa skäl yrkade tal. afslag å utskottets förslag om 8000 rårs nedsättning af anslaget. Genom att bevilja dessa medel för fortsatt kartutgifning skulle kammaren handla rätt i sak och illigt mot personer. Hr Hedengren ansåg utskottet ha handlat välbetänkt genom den ifrågasatta indragningen, ty staten måste mindre se på hvad som kan vara nyttigt för den enskilde, än det som vore för det allmänna mest gagneligt: Frågan vore enligt tal. åsigt ganska tydlig: det gällde att tillsvidare inställa karteutgifningen sedan man funnit att försäljningen icke i någon mån motsvarat de dryga kostnader arbetet medförde. Försäljningen under de senaste 8 åren hade endast uppgått till 6604 rdr 28 öre, då deremot-de med karteutgifningen förenade utgifter uppgått till 30,685 rdr 56 öre. Detta skäl ansåg tal. vara alldeles tillfyllestgörande för utskottets hemställan i förevarande fråga. Nyttan för statistiken voro fullt tillgodoseddgenom den ritade kartan, då deremot de ekonomiska kartorna voro för små. Tal. yrkade bifall till utskottets förslag. Hr Keij, som äfven förordade utskottets hemställan, anmärkte mot den förste tal. att topograferna, som uppgjort triangelnätet öfver landet och sålunda för ekonomiska karteverket möjliggjort deras kartarbete, ingalunda uppträdt fiendtligt. Tal. ansåg att landstingen och kommunerna borde bidraga till det ekonomiska karteverket, hvaraf de enskilda orterna hvar i sin stad hade intresse, men ej staten: Det ekonomiska karteverket hade, efter talarens förmenande, endast ett kulturhistoriskt intresse, något praktiskt hade det icke, alldenstund det i sin helhet ej kan blifva färdigt förrän vid århundradets slut, inom hvilken tid naturligtvis mycket blifvit förändradt. Staten borde väl icke anses skyldig att lemna bidrag till ett arbete, som endast kunde tjena till att utvisa huru delar af vårt land sågo ut för många år tillbaka. Tal. trodde att utskottet i sin hemställan gått en billig medelväg och yrkade bifall till densamma. Hr Sahlström förenade sig med reservanten i första kammaren, frih. v. Essen. Hr Kolmodin, frih. Alströmer och hr Gumslias instämde med hr Hedin. Genom votering segrade utskottets förslag med 89 röster mot 53. BSjette och sjunde puakterna biföllos i enlighet med utskottets utåtande utan diskussion. Den åttonde punkten, angående statens jernvägstrafik, föranledde diskussion, hvilken öppnades af hr Keij, som, förordande ytterligare besparingar, hvilka han ansåg lätt kunna vinnas genom indragningar på de olika afdelningarne, yrkade det af K. M:t begärda och af utskottet tillstyrkta förslagsanslågets nedsättande med 100,009 rår till 4,200,000 rdr. Grefve Sparre och hr Medin understöddåe talaren och i samma syfte, dock utan bestämdt yrkande, talade äfven hr Jöns Pehrsson. Statsrådet Adlercreutz bemötte åtskilligt af hvad som förekommit, men yttrade derjemte att hans bemödande skulle så mycket som möjligt gå ut på åstadkommande af besparingar i jernvägstrafiken. Det af hr Keij framstälda yrkandet om nedsättning med 100,000 rdr bifölls i voteringen med 113 röster mot 32. Nionde punkten, angående anläggning af en jernvägsstation mellan Öusby och Elmhult vid södra stambanan afslogs med 112 röster på yrkande af hrr Ehrenborg, Gumeelius och Peter Andersson, mot 36, hvilka afgåfvos för utskottets förslag, som förordades: af .hrr Per Nilsson i Öster Kulhult, Medin, Hörnfelt, Sven Nilsson i Österslöf och Jöns Pehrsson. Hrr Carl Ifvarsson, Jan Anderssom i Jönvik, Hierta och Kallstenius ville gifva ett anslag af 10,000 rdr. Likaledes afslogs, ehuru utan votering, 10:de punkten, angående anläggning af en jernvägsstation vidiArlöf på yrkande af hrr Ahlren och Sjögren. Statsrådet Adlercreutz talade för bifall till utskottets förslag och hr von Geijer ville bevilja ett anslag af 16,800 rdr. . 11:te och 12:te punkterna biföllos utan diskussion. oxmoqsfET RER RV TT PS L Den nitiske och outtröttlige genealogen hr G. Anrep har begärt plats för följande anRP 8 LT AR ng KE RR

22 mars 1870, sida 3

Thumbnail