Aftonbladet – 19 mars 1870, sida 3

Tree Val ICKE IOISORA. UCLla Ujellva SER, Imen de läsa hvad som är skrifvet på danskInorska om svenska verk; häri finna de ett eller annat utdrag på svenska; och sålunda göra de för första gången samma upptäckt. På samma sätt går det troligen till i Sverige. Ett annat och vigtigare skäl är följande: För att underlätta de svenska böckernas insteg i Danmark-Norges läsekretsar och omvändt, måste de just betraktas från den sida, dit man önskar draga dem. Man måste känna sin egen närmaste krets grundligt för att kunna framhålla de egenskaper, som särskilt skola slå an på danskarne i svenska verk och svenskarne i danska (eller norska). Detkan knappt vara något tvifvel underkastadt, att man hellre köper en bok, som har blitvit berömd af någon, som i inre åskådningssätt och egendomlig utveckling står en närmare, än om kamma bok blifvit omnämnd af någon, som stod mera aflägset från en. För den fria nordiska bokhandeln rikena emellan och tankeutbytet är detta skäl alltså mycket vigtigt. Underordnadt är deremot det skälet, att de, som ständigt omtala brödrarikenas författare, nödgas sätta sig in i dessas anda; och denna får sålunda inflytande i en större krets genom desse anmälare, af hvilka möjligen en eller annan utöfvar en icke ringa litterär verksamhet i sitt eget hemland: Långt väsentligare är deremot det skäl, som kan hemtas från ett allmänt kändt förhållande i det dagliga lifvet. För att riktigt uppfatta en byggning, ett konstverk eller hvad som helst får man icke stå det för nära. Först när man har ställt sig på ett visst afstånd, der ögat ej längre förvirras af störande sidointryck, skall man kunna göra sig en hel och klar och samlad bild. Men detta gäller äfven i den andliga verlden, och väl icke minst i detta fall. Välkan det ofta vara nödvändigt att fästa sig vid omständigheter, om hvilka endast nära stående kunna gifva upplysningar; men dessa skola då också lätt kunna fås (och om mycket i våra få gemensamma nordiska tidskrifter vet jag, att det har uppstått ur en dylik samverksamhet). Väl kan det också finnas verk af en så egen natur, att de helst böra bedömas af mycket nära stående och icke af andra; men i de allra flesta fall skall dock den längre bort stående, då allt annat är lika, kunna fälla en mera ostörd och fördomsfri dom; och denna skall han som oftast kunna uttala mera oväldigt, emedan han sällan känner personen och derföre lättare kan Kålla sig strängt vid -saken. De skrifter, som utkomma i hvart och ett af de nordiska rikena, omnämnas af så många tidningar och tidskrifter inom sitt eget rikes område, att det till och med mer än hittills borde vara hufvudregel för de mycket få gemensamma nordiska tidskrifterna att låta svenska skrifter omtalas endast på dansk-norska och danska eller norska endast på svenska. Undan taget bör icke göras till regel, och det är min öfvertygelse, att om Aftonbladets mycket ärade anmälares. ofvannämnda. mening skulle vinna insteg, skulle derigenom åter ett hinder resas för de nordiska rikenas inbördes andliga. samfärdsel, ett hinder, som genom Nördisk tidskrifts och Tidskrift för hemmet gemensamma bemödande var starkt på väg att försvinna. Jag behöfver väl knappt tillägga, att ofvanstående icke är skrifvet af något slags motsägelselust. Det har föranledts endast och: allenast: af den varmaste önskan ätt rikena emellan sprida större kännedom om de nordiska rikenas litteraturer. Hvilken af dem jag skall ställa högst, vet jag icke; men det vet jag, att hvar och en af dem har sina :öreträden, hvarföre den bör kännas och älskas, och: det vet jag; att vi nordboer ha mycket att lära af hvarandra. Derför är undanrödjandet af hvarje hinder för en närmare andlig samfärdsel. en god gerning. Kjöbenhavn:i Mars 1870. Vördsammast , Fredrik Bajer. Ombud i Danmark för Tidskrift för hemmet. — Femte häftet af Krigsvetenskapsakademiens tidskrift innehåller bland annat en intressant uppsats om Remingtonsgeväret, hvari meddelas resultaterna af de profskjutningar, som förlidet år egde rum vid gevärsfaktoriet i Liege med Remingtonsgevär af olika modell, och i hvilka äfven svenska geväret af 1867 års. modell ingick. Detta gevär befanns då vara ganska godt, det var lättast att ladda och blef det andra i ordningen i afseende på rätt-. skjutning, men låg under i fråga om bestrykande kulbana och kulans inträngningsförmåga. Det danska geväret hade minsta re-l kylen, var det lättaste och hade största träffsäkerheten. — Af samlingen Böcker för hemmet (Örej bro, A:. Bohiins förlag) hai dessa dagar tvenne häften utkommit. Det-eha: utgör: ett .dubp belhäfte, 3 4 i andra årgången af den första afdelningen: Urval af svensk skönlitteratur och innehåller fortsättning på Penningar och arbete af Onkel Adam; det andra utgör sjettel. bäftet i andra afdelningen, Historisk och geografisk läsning, och innehåller fortsättning afl Tidsbilder, Historisk läsebok för äldre och yngre, l. af) P. O. Bäckström. — Sedan en litterär polemik en längre tid : förts uti Svensk Litteraturtidskrift emellan ; prof. Rydin och justitierådet Naumann, fort: sättes den nu genom särskilda broschyrer. Il bokhandeln har nyligen utkommit: Belys-! ning af .Försvarsskrift i anledning af hr prof.: Rydins : recension af Chr. Nawmanns arbete : Sveriges stätsförfattningsrätt, tredje bandet; an-1. dra häftet. Se Svensk Litteraturtidskrift, årgån-: gen 1868. sidd. 417—460. (63 sid. 8:0.): Prof. Rydin har med anledning deraf, att! hr: Naumann utdelat sin s. k. försvarsskrift såsom bihang till Tidskrift för lagstifning,!. hvars läsare i allmänhet torde sakna känne-l. dom om innnebållet af Rydins recension, an-: sett sig böra i en särskild för allmänheten tillgänglig skrift upptaga till belysning anmärkningarne mot nämnde recension. — Dansk och norsk litteratur. Efter en tids uppehåll mottogo vi i går ett antal bokhan-) delsnoviteter från Danmark och Norge, åt hvilka vi skola egna uppmärksamhet i vår