Aftonbladet – 19 mars 1870, sida 2

Bergshandtering. I Aftonbladet för den 18 sistl. December blef intagen en artikel rörande Bergborrningsnaskiner, från den i Newyork utkommande idningen The Engineering and Mining journal. ( denna journal — hvilken, utgifven af professorn vid Newyorks bergsakademi R. Raymond, synes vara väl förtjent af svenska bergsmäns uppmärksamhet, emedan den redogör för bergshandteringens framsteg i Amerika, deraf den svenska bergshandteringen i många afseenden är beroende — yttrar redaktionen under den 18 sistl. Januari följande: För att draga fördel af den eminente grufveoch hytte-ingenviören d:r F. M. Stapffs (f. d. lärare vid bergsskolan i Falun) besök i detta land, hafva vi föranledt honom attför denna journal meddela en serie af bref, innehållande hans anteckningar öfver amerikanska grufveoch hytteverk, och med hvars offentliggörande vi nu gjort en början. Ehuru d:r Stapff sjelf säger sig sakna speciel erfarenhet i jernets metallurgi, skall man ändock finna de fakta och slutsatser, som hans meddelanden rörande detta ämne inuehålla, mycket praktiska och värderika; och de gifva oss skäl att vänta, det hans. kommande notiser rörande grufbrytning och andra metallers metallurgi, som utgör hans speciella fack, skola blifva af det största intresse för de amerikanare, som hafva sin verksamhet åt dessa håll. Vi kuona icke. underlåta: att.-leda uppmärksamheten på den sannt vetenskapliga och frisinnåde anda, i hvilken dessa meddelanden äro affattade. Det är annars alltför vanligt, att sakförståndige främlingar anse sig föranlåtne att fördöma allt i detta land, som de icke varit vane att se hemma, De synas betrakta oss såsom halfbarbarer, hvilka bafva allt att lära och ingenting lärorikt att meddela. Af dessa dogmatiska inbilska aristokrater kunna viicke hoppas mycken nytta. De hafva icke ens riktigt uppfattat den grundsanningen för deras fack, nemligen, att en vetenskaps principer icke kunna kullkastas, ehuru deras tillämpning måste, efter omständigheterne blifva olika. Deras omogna kritik är icke nyttig för någon. Den sakförståndige, som -blindt fasthåller vid. de konstruktioner och metoder, som han studerat i böcker eller främmande länder, är icke mycket för mer än den okunnige arbetaren, som gör hvad honom säges eller hvad hans fäder gjorde; och hans fel skola i många fall blifva både dyrare och förderfligare. j Det är uppfriskande att finna män af hög talang och erfarenhet, hvilka med nöje erkänna de framsteg, som den amerikanska metallurgien redan gjort. Då sådane män tills KOSS Te SONEN