Aftonbladet – 18 mars 1870, sida 3

et t AU Es Ti TT. RR FR lafnd owad jast derför att de skattskyldige derigenom blifvit ålagda att betala kontant hvad de förut erlade i naturaprestationer. Om de ifrågavarande rotarne vore obehöfliga. för ottan, och deremot behöfliga för armen, utgjorde ces då något skäl att motsätta sig förslaget, att man atser försvarsväsendet böra ordnas på annat sätt. Att Indelningsverket skulle hafva varit orsaken till fallet från vår politiska hj Pp 1600-talet, förnekade tal. bestämdt, och frågade om man vill inbilla sig att de härar, med hvilka våra stora konungar vunno sina segrar ryckte oöfvade utifält. Genom de ständiga krigen hade der tppstått en stamtrupp, som innehade en hög grad af öfning. Yrkade återremisg. Hr Almqvist höll visserligen med om, att ett regemente i Norrland icke skulle kunna värna denna landsdel, men tillsammans msd beväringen töje och den öfriga stammen borde det dock kunna ippehålla fienden en längre tid, och detta Yöre icke ovigtigt. Andrade sitt förra yrkande tillåterremiss. Hr krigsministern Abelin medgaf visserligen, att indelningsverket är dyrt, men ådagalade dock genom siffror, att det är billigare än det danska. Tal. hade låtit oppgöra beräkningar, som visade att det äfven är billigare än försvarsväsendet i något annat land. Hvad beträffade de tunga former, som man skulle förmöda .åermed förenade, så förhölle sig dermed så, att de regementen, som äro stationerade i provinser, der det finns jernvägar, kunna vara fullt rustade på hvilken punkt i landet som helst dit domän gå, på två och ett halft dygn sedan de erhållit uppbrottsorder, under det andra otganisationer kräfva minst 14 dagar för att kunna mobiliseras. Det invändes äfven att inI delningsverket ej är tidsetiligt. I detta afseende ; anförde tal. några yttranden af Mickel Chevalier, . som bland andra fördelar af denna organisation ; I hvilken -hsn ansåg särdeles lämplig, framhåller åfc ven den; att soldaterna kunna gifta sig och derienom icke blifva en särskild klass i samhället. Å Tal. frågade, om ej denna institution, som blifvit I upprättad af en stor ande, vore bra mycket bättre Jän de organisationsplaner, som nu framställas i I mängd på några rader. Denna institution vore I bättre än någon annan, derpå ville tal. både Iefva Joch dö. Hvad beträffade manskapets ålder, så hade den här framstälda uppgiften varit oriktig, Toch man skulle icke väntat en sådan uppgift af Jen person, som borde hysa någon aktning för den kår han sjelf tillhör. Tal. anmärkte vidare, att den värme, med hvilken hr Sven Nilsson yttrat sig, syntes vara högre län. som kunde härledas från sjelfva saken, Då samme man i en motion: tillåtit sig att fälla ett d yttrande om institutionens murkenhet, så ville tal. fråga honom hvad han menade dermed. Syftade Than på bristande militärisk anda, så ville tal. vistserligen icke förneka, att en och annan individ kan glömma sina militära pligter; men detta borde. icke läggas institutionen i last. Tal. bad kammaren vara öfrertygad att denna anda vore en gann militärisk anda, .genomträngd af kärlek till fosterlandet och dess försvar. Menade han materialet, så ville tal. svara honoty, att detta vore bemtadt från vår landtbefolkning, samt att det hittills icke visat någon murkenhet och icke heller skulle komma att göra det, så länge institutionen med kärlek vårdas. (Bra! bra!) Hr Uhr yrkade bifall till utskottets förslag. Hr Jöns Pehrsson gaf krigsministern -en admonition derför att han icke hållit sig till det föreliggande. ämnet, utan inlåtit sig påafhandling, huruvida indelningsverket borde indragas eller ej. Tal. ville väl icke helt och hållet indraga all.stam, men, icke heller vara med om att öka densamma. Vidhöll sitt yrkande om bifall till utskottets förslag. Hr Sv. Nilsson anmärkte, att de af hr krigsministern beräknade kostnaderna omfatta rotehäl-! larnes särskilda kostnader, då man deremot i utlandet räknar totalkostnaden. Tal. hade aldrig . yttrat något om murkenhet inom armån; och hvad : den militäriska andan anginge, så trodde han icke, att densamma skulle dö ut, så länge det finnes svenske män. Tal. vore tacksam för hr krigsministerns uppriktighet, ty nu borde det vara klart äfven för den mest tviflande, att något Applar vande af indelningsverket ej kan komma i fråga i hans tid, äfvensom att den nu föreslagna åtgärden i sjelfva verket afser uppskjutandet deraf. Och till följd deraf vore tal. nu mera bestämd än någonsin att rösta för bifall till utskottets förslag. Sedan diskussionen härefter förklarats slutad, anstäldes voteripg, hvarigenom utskottets afstyrkande hemställan segrade med 94 röster mot 82, som röstade för återremiss, och hade alltså K M:ts proposition i denna del blifvit afslågen. Öfriga moment af denna punkt äfvensom de nästföljande punkterna biföllos. Efter en kort diskussion afslogs, med 94 röster mot 82, utskottets 4;de punkten och bifölls, på yrkande af hrr Mankell, Sv. Nilsson i Efveröd och Olof Larsson i Nasta, den förstnämndes motion om indragning af öfverstelöjtnantsbeställningarne och andre adjutantsbefattningarne vid vissa kavalleriregementen och kårer. Utskottets förslag i femte punkten om fortfarande anvisande af 100,000 rdr till löneförbättringar vid indeita armen bifölls deremot med 89 röster emot 44. Hrr Jöns Pehrsson, Ola Nilsson i Rebbelberga, 0. B. Olsson och Sv. Nilsson i Efveröd yrkade afslag hufvudsakligen . för att framtvinga en lönereglering vid indelta armån, hvarigenom detta anslag antagligen skulle bli obehöfligt. Hrr krigsministern Abelin, John Ericson och grefve Posse yrkade bifall, framhållande att löneregleringenicke ehöfde framtingas, enär den är under utarbetande, hvaremellertid det skulle vara pobarmhertigt, att neka de-svagast aflönade bland det lägre befälet den lönetillökning som de såväl behöfde. eh pt TRE het a A Fr j I aftonens plenum behandlades den sjette till och med den 12:te punkten i statsutskottets-utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel.. Endast den sjunde och tolfte framkallade diskussion, men denna diskussion blef då så mycket lifligare. De. fem öfriga punkterna biföllos såsom utskottet föreslagit. Den sjunde punkten, som rörde anslaget till indelta armens och Wermlånds fältjägåres vapenöfningar, angående hvilket hr Jöns Pebrsson för år 1871 yrkat en nedsättning till hälften af det hittills varande anslaget -462,031..rdr 4-öre och hr Q. B. Olsson, med hvilken flere ledamöter sig förenat, på anförda skäl föreslagit inställande af indelta armåns, Wermlands fältjägares samt andra klassens beväringsmanskaps vapenöfningar för innevarande år eller, om shinder derför möter, under det nästkommande, sönderföll :i tvenne afdelningar, den ena, hvari utskottet tillstyrker att nämnde: motionärers framställningar må lemnas. utan afseende och den andra, i hvilken. utskottet tillstyrker att, med bifall till K. M:ts förslag om uppförande på ordinarie stat af anslaget.för underofficersskolor, reservationsanslaget till indelta armåns-och Wermlands fältjägares vapenöfningar må till oförändradt belopp bibehållas med 924,062 rdr 8 öre: Hr Jöns Pebrsson öppnade diskussionen och begärde till en början att de båda punkterna skulle få i ett sammanhang behandlas, hvilket äfven af kammaren bifölls, hvarefter talaren förklarade sig vilja modifiera sitt yrkande om nedsättning derhän, att han endst ville begära densamma med 350,000 NA han anhöll att proposition måtte framställas. Hrr 0. B. Olsson, Sv. Nilsson i Österslöf och Sv. Nilsson i Everöd förenade sig i den förre talarens yrkande, hufvudsakligen af sparsamhetsskäl samt nå den eoerund att de ei trodde någon