Om förlåtelse, mylady, sade han och lemnade henne brefvet, jag skulle gifva mr Chandos dessa papper. Den nya hyresgästen, här midtemot, säger att det är något fel med taket på vagnshuset; jag skall gå och göra mig förvissad dero:n. — Lady Chandos såg på brefvet som hon fått; något tycktes falla henne in. Hvad heter den nya hyresgästen, mr Dexter? . Barley, mylady. Edwin Barley. En kort tystnad uppstod. Lady Chandos förde handen till hjertat, liksom träffad af en häftig plåga. Barley upprepade hon. Vet niom har kommer från Hallam? Hallam? — Var det Hallam? sade mr Dexter osäker på sitt eget minne. Ja, ja; derifrån är han, nu mins jag det tydligt! Edwin Barley, egare till Oaks vid Hallam! Så är hans underskrift i kontraktet. Farväl, ers nåd. Hon yttrade intet vidare eller bad honom stanna till middagen. Med ett uttryck af fasa och öfverraskning i sitt dödsbleka ansigte vände hon sig om och gick in. Jag hade redan kommit in i salen och satte mig i ett dunkelt hörn, vid pianot, i förhoppning att ej besvära genom min åsyn. Bordet var dukadt, men ingen af betjeningen var inne, endast mr Chandos, som stod vid ett mindre bord och granskade några papper. Harry! Harry! Mr Chandos, som hade vändt ryggen åt rummet, vände sig hastigt om vid detta tilltal, som ingen kunde tvifla på uttryckte den grufligaste ångest. Han gick emot sin mor och tog hennes hand. Den nya hyresgästen, hviskade hon och jag tror att det var första gången som jag sett lady Chandos bragt ur fattninge. —