Aftonbladet – 9 mars 1870, sida 3

s! Innehåll: Frankrike och romerska kurian. — t Den nya högern. — Insurrektionen vid Red Ri, Ver: — Vivilisationsarbete i Sydamerika. n) Öm, såsom det iu ser allt sannolikare ut, -Iden romerska stolen vidhåller sin afsigt att 1 I proklamera syllabus och ofelbarheten, och n I dermed utsätter sig för faran att bryta med t)de båda stora katolska makterna, skall det r Jåtminstone ej ha skett af brist på varningar 1 i ) b I b från deras sida. Österrikiske rikskanslern grefve Beusts hot ha vi redan omnämnt, och Frankrikes utrikesminister, grefve Daru; har ej heller sparat på varningar, om också ej af follt officiel natur. I bref till flera inflytelserika personer vid det romerska hofvet har han låtit förstå till hvilka eventualiteter en ; sådan fortsatt halsstarrighet, som vore liktydig med en va la banquex, skulle leda. Times meddelar i sitt senast hitkomna nummer några utdrag af dessa bref, stälda till len i kyrkomötet deltagande fransk prelat I (sånnolikt erkebiskopen af Paris). I ett bref laf den 18 Januari anmärker Daru: Man kan i Rom omöjligt vara 83 förblindad, att man ej inser att samma dag dogmen om ofelIbarheten uttalas, den franska ockupationens fortfarande skulle blifva en omöjlighet. I Frankrike skulle då den allmänna meningen luttrycka sig på ett så bestämdt sätt, att hon blefve oemotståndlig. I en skrifvelse af den 5 Februari befarar Daru, att pluraliteten af biskoparne på konciliet skall missbruka sin fördel. Jag ärar och understödjer, säger han, det från minoriteten utgående motståndet. Jag har skickat flera noter till hr de Bonneville, som håller mig noga underrättad om allt, och har genom hans mun låtit kardinal Antonelli höra sanningen. Det är klart att genom de italienska, spanska och missionsbiskoparnes samt de apostoliska vikariernas förhållande, hvilka tyckas lefva som i en verld för sig, allt kan sättas på spel. Dara omnämnde derefter ånyo, att han förestält kardinal Antonelli den fara ställningen innebär i afseende på den romerska garnisonen och den heliga stolens finansiella angelägenheter och hänvisar på det revolutionära partiets agitationer, hvilket kurian genom en sådan förblindelse skulle gifva vapen i händerna. Dessa vänskapliga varningar ha ej haft åsyftad verkan, och det franska kabinettet skall i följd deraf, efter hvad ett telegram i dag berättar, hos den romerska kurian tagit i anspråk sin rätt att genom ett särskilt ombud deltaga i mötets förhandlingar. Arkadierna fortsätta sitt fälttåg mot ministören och betjena sig af aliehanda hofintriger för att bringa henne på fall. De ministeriella tidningarne försäkra dock, att alla dessa stämplingar strandat mot kejsarens fasta : föresats att fortgå på den en gång beträdda vägen. Rykten äro i omlopp om försök som gjorts från den nya högern att ingå förbund med venstern till mirfisterens störtande, och den snart förekommande frågan om märernas tillsättande betecknas såsom ett på förhand valdt stridsfält; men det är högst osannolikt att venstern skall låna sitt bistånd till en sådan attack. I alla händelser skall regeringen vara : beredd att parera hugget med en förklaring, att hon ej gör förslagets antagande till en kabinettsfråga. Föröfrigt glesna det nya partiets leder alltmera innan det ännu ens hunpit konstituera sig. Sålunda påstår Francais att af de 56 ej mindre än 13 redan afrfallit, . Det bekräftar. sig, att en kontraresning skett mot insurrektionen vid Red River i det med Canada nyss införlifvade området af Hudson Bay-kompaniets gamla besittningar. Ett antal af de engelska och skotska kolonisterna hade, under befäl at dr Schultz och major Bolton, gripit till vapen mot provisoriska regeringen och fordrat Riels utträdande utur densamma. De utgöra en styrka af 400 å 600 man med två kanoner. Deremot har det ej bekräftat sig att Riel skulle blitvit af dem tillfångatagen. Han förde ännu befälet på Fort Garry och hade hotat att derifrån bombardera staden, om engelsmännen skulle göra ett försök till anfall. En korrespondent till LIndspendance från Bogota i Columbia (Nya Granada) ger några intressanta upplysningar om ställningen i denna republik. Sedan han erinrat om de borgerliga krig, föranledda af lumpna personliga ärelystnader, som så länge hindrat de sydamerikanska republikernas uppkomst, förklarar han att detta förhållande, åtminstone hvad flere af dem beträffar, nu är på god väg att utbytas mot ett bättre. MSärskildt säger han detta vara fallet med Columbia. Republiken Columbia, säger han, eger sedan tio år en federativ konstitution, snarlik Förenta Staternas. Vi äro i besittning af alla de friheter, som de mest civilicerade folken eftersträfva: näringsfrihet, föreningsfrihet, undervisningsfrihet, samt den fullständigaste tryckoch religionsfrihet. Kyrkan är skild från staten, och presterskapet, som förr var allsmäktigt, har numera ej det allra minsta politiska inflytande. Sedan vi i politiskt och socialt hänseende förskaffat oss alla de önskvärda garantierna, återstod oss endast att genom arbete utveckla de omätliga skatter, som vår ännu jungfruliga jord gömmer i sitt sköte. Också ha vi med en energi och en entusiasm, väl värda att ådraga oss främmande länders uppmärksamhet, störtat oss in på de materiella framstegens bana, och vi skola snart i detta hänseende ej ha någonting att afundas våra systerrepubliker Chili och La Plata. Värt lands konfiguration har låtit oss inse den ofantliga vigten af lätta och hastiga kommunikationer. Vi ha beslutsamt gripit verket an. Redan har man på Bogotas högslätt, belägen mer än 9000 fot öfver hafvet, anlagt pperliga landsvägar, som man i detta ögonblick utsträcker ända till Magdalena, vår stora flod och detta lands pulsådra. Detta betydande företag drifves med en sådan fart, att det inom två år skall vara färdigt och sätta !en befolkning af 1,500,000 individer, tillhörande den hvita racen, i lätt förbindelse med hafvet. Det ypperliga flodnät vi ega är, liksom kustfarten, sedan tjugu år utan något slags hinder upplåtet åt alla nationers flaggor, och vi ha nu, i följd af denna liberala politik, på Magdalena 14 ångbåtar, af hvilka 8 engelska, 4 amerikanska och 2 tyska. En jernväg är under bygnad mellan Sabanilla och MA me Fö. fö De faen Ö— HR fr — bör rr Rn SD An end mA oc pm Jå Fm Ban om