Aftonbladet – 7 mars 1870, sida 3

Article Image
pf ee 0 VARESE BIE BUBBE PJ VI MAGER UBS S ternas kongress. -— Protest mot Englands fördraj mimed Kina — Demonstrationer mot prinsen ai a I Wales. — Parlamentsvalet i Tipperary. — CoventI gardenteatern. a r. Sedan isen i Sundet och Belterna ej längre hindra eller fördröja posttörbindelserna, äro r dessa åter inne i sina regelbundna spår. Sårllunda ha vi i dag erhållit tidningar från Lona don af den 1, från Paris af den 2 samt från h ) Berlin och Hamburg af den 3 dennes. -) I Paris rådde fortfarande det lugn, som r j inträdde efter stormen den 24 Februari. Lagstiftande kåren höll äöni ferier och sammanträder först i dag åter. Parisarne hade firat fastlagens inträdande med det vanliga karnevalståget kring bulevarderna, afläggandet af visiten i Tuilerierna m. m., men lugnet hade ej blifvit det minsta stördt. Det enda nya man såg i tåget var ett stort, med turkar bemannadt fartyg, äånspelande på Suezkanalen. Denna till ära hade äfven en af de stora fettisdagsoxarne fått namnet Port Said. Till direktor för Parisobservatoriet efter den afsatte Leverrier har blifvit utnämd den ges nom sina undersökningar Öfver inånen berömde astronemen Delaunay. Den Renanska affären synes nu vara fullkomligt arrangerad. Patrie meddelar ett bref från honom, hållet i en mycket försonlig anda, och det antages för afgfordt att hr Scgris skall mottaga den förslägslista som Collöge de France och Åcademie des Inscriptions et Belles lettres beslutit inlemna och som främst i kommer att upptaga Renane namn. Laboulaye har till och med vid öfverläggningarne härom uttalat den åsigt, att då Renan blifvit olagligt i afsatt, hans lärostol aldrig varit ledig. Denna Jäsigt hade allmänt delats inom de båda lärda korporationerna, inen för att undvika onyttiga förvecklingar, hade man ej velat hålla strängt på densamma. Att det klerikala partiet, om det verkligen Ihar försänkningar i mitisteren, der dock en dast representeras af en minoritet som är för I klok att alltför skarpt uppträda mot det allI männa tänkesättet i de kyrkliga frågorna, I visar sig klart af flera omständigheter. Så jomtalas det nu som fullt afgjordt att i dessa Idagar från utrikes kabinettet till hr BanneI ville i Rom afgår en not, som bildar ett slags . I motstycke till den grefve Beust nyligen al I sände till Osterrikes sändebud hos den romerska stolen, och hvari denna officielt och på la ss PE RINNA -. ev MW er Pr OP FF FR ett mera bestämdt sätt varnas för de följder, .Jsom ett fasthållande vid infallibilitetsplanerna I skulle medföra i afseende på Frankrikes ställI ning till curian. Ett anvat memento i samma fråga af mera omedelbart slag har Öllivier som kultusminister gifvit det i Rom do minerande jesuitpartiet, då han till den nyss Jaflidne erkebiskopen af Lyon, kardinal Bonalds efterträdare föreslagit erkebiskopen af Grenoble, msgr. Genouilhan, som är en ifrig I gallikan, I Arkadierna ha pu konstituerat sig som en I ny höger, men deras lokal är flyttad från Rue de IArcade till Rue de la Paix. Listan på partiets medlemmar är ännu mycket vacklande, då bland de 56 af den 24 Februari ännu råder mycken oklarhet och benägenhet till splittring, då en del vill gruppera sig omkring Clement Duvernois såsom arftagare in spe af ministeren af den 2 Januari, medan i; de andra ej vilja helt och hållet bryta med kabinettet. — Partiet har emellertid till sin; president valt baron Jeröme David och till! vice presidenter Forcade och Duvernois. Gent i emot denna rekonstruktion af högern, om än: i förminskad skala; göras nya försök att åter sammansmälta de båda centrerna, och den venstras chef dandelarre ger för detta ändamål i dag en politisk diner. Med den stora! skiljaktighet i åsigter, som i flera hufvudfrågor, t. ex. den om den grundlagstiftande makten, är rådande mellan de båda fraktionerna,! är det dock tvifvelaktigt om försöket skall leda till något resultat. Emellertid är det ett faktum, att efter det bestämda sätt, hvarpå regeringen desavouerat de officiella kandidaturerna, ej blott venstra centern, utan äfven den del af venstern, som representeras afi Favre och Picard, slutit sig närmare intill! henne och lofvat henne sitt understöd. Med apledniog af samma fråga har en schism varit nära att utbryta mellan Ollivier och inrikesministern Chevandier, som i början af debatten uppträdde med en half och i sväfvande förklarirg och sedermera beskylde: Ollivier att ha brutit mot öfverenskommelse och lojalitet mot sina kolleger, då han beslutsamt kastade hela det officiella valmaskineriet öfver bord. Det skall till och med i kammaren af denna anlednivg kommit till en ganska häftig scen mellan dem, och de 56 läto med skadeglädje genom sina organer Peuple, Public och Pays utbasuna att den förmenta segern vore i sjelfva verket ett nederlag, och att ministören skulle sprängas af sig sjelf. Denna profetia har dock ej gått i fullbordan mera än samma partis hot att lägga ned sina mandat, och harmonien inom regeringen är nu, åtminstone tillsvidare, återstäld. Kejsaren sätter sig fortfarande alltmer 1n i sin nya roll af konstitutionel monark. Liksom han i tiden skref lyckönskningsbref till Rouher och Forcade, när de i lagstiftande kåren väl uträttat den personliga maktens ärenden, får nu äfven Ollivier mottaga sådana för det han i grund slagit samma system i hrr Forcades, Dreolles, Dugues m. fl. personer. Duvernois och hans tidning äro formligt desavouerade, och till yttermera visso har kejsaren sjelf tillkännagifvit det i statsrådet. Allt detta har framkallat ett erkännande från sjelfva Thiers, som nyligen på en mottagniog hos inrikesministern förklarade, latt han ansåge Napoleon III göra vida mera skäl för namnet konstitutionel regent än Ludvig Filip, som aldrig kunde finna sig i de skrankor de konstitutionella formerna uppreste omkring honom och ständigt sökte genomI bryta dem. Äfven Odilon Barrot, som var I närvarande vid tillfället, instämde i Thiers T yttrande. ) Ett telegram från Paris berättar, att herTtigen af Montpensier skulle vid återkomsten I till Madrid den 4:e blifvit med entusiasm I mottagen af befolkningen, samt att hans tronkandidatar vinner alltmera mark. UnderrätItelsen, som förskrifver sig från tidningen I Gaulois, bland hvars förtjenster den stränga I noggrannheten i uppgifter ej är en, demenörn Aa dal At a dalarna PA MaA

7 mars 1870, sida 3

Thumbnail