Aftonbladet – 3 mars 1870, sida 3

de enskuda Intressenas-Spel DaKom KuUlssern: å riksdagsorten. SE Dalamän. FRASEN RA RR Till redaktionen af Aftonbladet. Härmed tillåter jag mig. att å nyo tags redaktionens gästfrihet i anspråk, i det jag anhåller om; rum för nedanstående rader. Stockholmspösten och svenska språket En och annån af Aftonbladets läsare torde ännu erinra sig, att i denna tidning för npåI gon tid: sedan omtalades och granskades er i Stockholmsposten förekommande uppsats som bar till öfverskrift: Evem rår om svenska språket?, — samt att därvid den sammas i flere vigtiga delar skefva framställning belystes. På de såtända gjörda anmärkningarna. följde emellertid. intet svar. I dess ställe förekom i går i nämda tidning en ny artikel, hvilken sökte besvara frågan: Hvem rår Om danska språket? Öfverskrifterna artyda synbarligen; att dessa båda undersökvingar om egeridomsrätten till de nämda språken äro ämnade att bilda mötstycken tillhvars andra: En: hvar, som gör sig mödan latt sammanställa dem, skall äfven snart finna; att de fylla ert sådan kallelse, om ock förmodligen icke alldeles på det sätt, som deras upphofsmian förestält sig. Några ord sköla vara tillräckliga att bewisa detta. I slatet af sin sista ertikel underrättar Stockholmsposten sina läsare, atti Aftonbladet blifvit infördt ett i mycket förnäm ton hållet genmäle mot dess förra uppsats, samt att det sammas författare råkat sätta sin egen person i allmänhetens ställe. Med svar på en sådansförebräelse skola vi icke uppehålla oss. Det lär bäst kunna gifvas af dem, hvilka om i fråga varande genmäle togo kännedom. : Men jämte denna egendomliga kritik lästes äfven -åtskilligt-annat, som man med allaktning för det fria bytet icke törde böra låta alldeles tullfritt slippa igenom. Stockholmsposten harvarit nog lycklig att. i.en insändare till Berlingske Tidende träffa en bundsförvandt, som dragit till strids emot några i danska stafningssättet föreslågna ändringar. Detta var ett: guldkorn, som EST GE RS Se Det, är med.stor tillfredsställelse,, säger tidningen, -vi. förnimma. detta. patriotiska upprop i vårt grannländ,i närmaste öfyerensstämmelse med de grundsatser vi sjelfva uttalat i afseende på rättskrifningen: af. sven-. skan. Skrif orden så, som vår tids flesta och mest lästa goda författare skrifoa dem: så är Ingemanis goda och praktiska råd till författare af hans nationby ; Härmed är altså den gordiska knuten löst. Skrif orden så, som vår tids flesta och mest lästa goda författare skrifoa dem! Gripom då verket an! Men emedan detta råd skall stå i närmaste öfverensstämmelse, med. de grundsatser, som. Stockholmsposten förut. nt-, talat, må vi såsom en ytterligare lednin lyssna till hvad vår vise språkforskare den 8 januari. detta-år hade. att berätta om. det svenska stafningssättets närvarande tillstånd. Här kän man sägas, hette det då om förbållandet i. Sverge, att. hvarje. fogel sjunger efter sin näbb. Regellösheten och bristen på tradition är. så stor, att det. knapt fins två af. våra mera framstående författäre, som skrifva språket fullt lika, ja knapt nog någon, som i samma bok eller uppsats är helt och hållet konseqvent. S Så, käre läsare, skrifva våra gode författare! I sanning lofvande utsigter för de unge skriftställare, som sträfva efter enhet i sitt stafningssätt och därvid vilja ställa sig Stockt holmspostens .anvisningar till efterrättelse! Ingen lär förundra sig öfver, att de blifva något tveksamme, om det, föreslagna sättet att lösa frågan är så alldeles förträffligt, åtminstone till dess Stockholmsposten hunnit utreda, huru det goda Och praktiska råd,, som han gifvit, skallstolkas vid sidan af den bedröfliga iakttagelse han gjort, att hos oss hvarje fogel sjunger efter sin näbb. Stockholmsposten låter förstå, att han velat återkalla vissa unga författare till en liten smula fosterländsk besinning. Öfverflödiga bekymmer! Om något otosterländskt i vår sträfvan lär han icke kunna öfvertyga oss; och hvad besinningen angår, skola vi söka undgåzatt förifråoss, äfven om vi-ännu en eller annan gång skulle I uppmana Stockholmsposten att vid sina filologiska undersökningar behandla sitt) ämne med :en liten :smula mera logisk klarhet, och att vid de samma i sitt minne återkalla en liten smula af — om icke andras. — åtminstone: sina egna yttranden. 4 Stockholm den 26. febr. 1870. REA