Aftonbladet – 2 mars 1870, sida 3

Mee HULL UVI MTMtT-Iale JYIUYeR, MMVIRTU senare vi likväl i likhet med hr Key anse böra erhålla ett något större anslag af tillexempel Ye: eller 23, med afseende på dess politiska och statsekonomiska vigt, ställd i sammanhang med svårigheterna att i de mindre befolkade trakter den skulle komma att genomskära, sammanbringa fyllnadssumman emellan statsbidraget och. anläggningskapitalet. Efter de upplysningar vi inhemtat tro vi deremot, att de öfriga ifrågasatta jernvägarne skulle kunna komma till stånd med 13 kontant tillskott, och de banor, som ej på dessa vilkor kunna åvägabringas, förtjena hvarken att af staten utföras, eller erhålla understöd. Skulle detta förslag lyckas vinna sympatier och en begränsad summa af t. ex. 2 millioner, eller älften af hvad K. M:t proponerat, årligen anvisas till bidrag för privata jernvägsbyggnader, så borde dermed under loppet af 13 år i medeltal: kunna fullbordas minst 10 mil jernvägar årligen i olika delar af riket, byggnadskapitalet spriddes jemnt i landet, våra verkstäder, som nu äro i ordning att börja jernvägsmaterialtillverkning i större skala, kunna lemna bättre arbete till fullt jemförliga priser med de utländska, våra ingeniörer och arbetare fingo en stadgad och jemn sysselsättning, hvilken kontinuitet ej kunde vara annat än välgörande för det allmänna. Lokalintressenas riksdagsintriger om stambanor hörde till sådant förflutet som det vore bäst att glömma, det gamla förtroendet till egen kraft skulle återvända, företagsamheten vakna och upplysningen och nationalvälmågån med snälltågsfart sprida sig öfver noren. Flera invändningar kunna emellertid förväntas emot detta förslag, och ins. skall på förhand söka besvara några som med temlig visshet kunna förutses. 1:0 att orternas berättigade anspråk på en norra och en östra stambana icke på detta sätt skull tillfredsställas; hvarpå vi svara, att om orterna ej. med ett kontant bidrag af 17, af anläggningskapitalet kunna åstadkomma sina jernvägsanläggningar, så visar sig deraf, att de icke äro af någon sypnerlig stor betydenhet, hvarken för det allmänna eller enskilda, samt att de många skäl, som anförts för deras bekostande af staten icke äro hållbara. — Ett eget förhållande med stambanesystemet är att, i de orter, der sådana blifvit föreslagna, anse invånarne sig berättigade, att erhålla jernvägar till skänks på hela det öfriga landets bekostnad. — I öfriga delar af landet åter vore man tacksam för.-ett ringa, statsbidrag och beredd; att af egna : tillgångar. och -med -eget arbete tillskjuta: hvad som brister. 2:0 att kostnaden-för kont:ollen från statens sida öfver byggandet af de enskilda jernvägarne skulle blifva alltför kostsam. Vi hafva emellertid gjort oss noga underrättade om kostnaden för kontrollen vid de hittills utförda privatbanorna, och: finna den uppgå till endast några hundra rdr pr mil, samt att mot dessa företag ingenting med befogenhet kan anmärkas. Vi föreställa oss att om ej mera. än cirka 10 mil jernvägar för! framtiden kommer att årligen byggas, så skulle antingen en kontrollör för det hela räcka till —: eller — såsom hittills vägoch vattenbyggnadsdistriktehefen inom hvarje distrikt dertill kunna kommenderas. 3:0 torde komma att anmärkas att om staten utför norra :och östra stambanorna, så borde alltid någon ränta kunna påräknas på det utlagda kapitalet; hvilket ej skulle blifva händelsen om anslag lemnas till enskilda jernvägsbyggnader. Vi antaga med anmärkaren att förstnämnda banor komma att gifva öfverskott, men tillika att såsom vilkor för erhållande af 13 bidrag af anläggningskostnaden, de privata bolagen tillförbindas att, sedan de erhållit t. ex. 6 procent af sina kontanta tillskott, resten af-nettobehållningen tillfaller staten, att K. M:t tillsätter en ledamot i direktionen samt att: räkenskaperna revideras af.statens ombud på samma sätt som nu tills går vid.de jernvägar, som erhålla statslån; åtminstone någon ränta borde då inom en ej så aflägsen framtid kunna påräknas! å de lemnade bidragen: Men om äfven denna förhoppning skulle: .svikas, så äro vi öfvertygade; att det vidsträckta jernvägsnät, som på föreslaget sätt skulle åstadkommas, genom att skapa ökad inkomst på statens egna jerpvägar och. genom landets förkofran 1 allmänhet, skulle indirekt skänka vida större vinst än den mest sangviniskt beräkneliga nettobehållning af trafiken ä norra och östra stambanorna. s En blick i trafikstyrelsens berättelser skall visa att de existerande bibanorna redan genom tillförd. trafik å statsjernvägarne, indirekt lemna en ganska vacker ränta på de erhållna lånebidragen. 4:0: vänta vi oss den anmärkningen attsystemet i det hela skall-förfelas om de -återstående jernvägsbyggnaderna öfverlemnades åt enskilda. . Vi hänvisa såsom svar härpå endast till, de många ångbåtsbolagen, och bedja våra läsare besinna huru det skulle sett ut med vår nuvarande -ångbåtsflotta — den vackraste något land kan uppvisa — om vi ens haft någon, i händelse ett system, uppgjordt af, hvem som helst, hämmat dessl. fria: utveckling, Jernvägsfrågan är af allt för stor allmän vigt att den ej skulle vinna af en ytterligare utredning, och det är att hoppas, att den nya representationen skall, om. den tanke, som gifvit anledning till ofvanstående uppsats och som insändaren sökt utveckla, är riktig, vara, i stånd att bereda: framgång åt det som med fosterlandets allmänna intresse är förenligt, utan afseende på ortintressenas motstånd. Insändaren ber äfven få fästa deras uppmärksamhet, som: föreställa sig att det är! slut .med statens utgifter för jernvägsbyggnader sedan öfverste Ericsons plan blifvit genomförd, på att det existerande ochl växande. stora bibanintresset, om ej förr, sedan stambanorna fullbordats, skall tilltvinga sig bidrag till. enskilda jernvägar, och staten finge då otvifvelaktigt vida större utgifter än om enligt, hr Keijs förslag det belopp, som skulle komma att utgå endast till de tvenne stambanorna genom Upland och Östergötland, användes såväl. till dessa som del; vigtigaste af de projekterade bibanorna. Endast på detta-sätt kan utan statens allt för stora betungande jernvägsintressen tillfredsställas och jernvägsnätet fullbordas. i