Aftonbladet – 2 mars 1870, sida 3

lv HU I UCL HaANHaSsLe tet uUlBd, OCH CHULU. VI förnummit tankarne om de riktningar hvaruti de blifvit lagde, vara delade — en följd af det sätt hvarpå de å riksdagen beslutits — oin ej. längre sträckor genom ett efter landets trafik och tillgångar mera lämpadt byggnadssätt kunnat erhållas och om ej trafikstyrelsens affärer skulle stått bättre om den sluppit ombygga så mycket som af dess berättelse framgår, så kan den saken numera ej hjelpas, och vi borde, om en obehaglig erfarenhet vunnits, häraf lära oss vara klokare och betänksammare för framtiden. Anmärkningarne om de äro befogade, drabba egentligen dem som under sista ståndsriksdagarne dikterade besluten i jernvägsfrågorna. Om således de egentliga stambanorna, hvilka man får antaga icke på annat sätt än som skett kunnat åstadkommas, äro i det närmaste färdiga (ty de banor som äro qvar af öfverste Ericsons jernvägssystem borde, då stora sympatier för dem i de orter de skulle komma att genomgå synes råda, lätt kunna komma till utförande på privat väg), torde man efter vår åsigt, sedan Nordvestra stambanan så snart som möjligt fullbordats, böra här. iksom i utlandet på de flesta ställen egt rum så snart det kunnat ske frångå systemet att bygga jernvägar för statens räkning, sedan en sorglig erfarenhet visat att striden om l: stambanorna menligt inverkat på riksdagarnes lugna och värdiga gång, att dessa banor . kosta för mycket; att utan ruinerande skuldsättning till önsklig utsträckning kunna fortsättas, och ändtligen att de efter all sannolikhet aldrig komma att bära sig väl och aldrig göra den nytta dermed afsetts om ej . ett utveckladt nät af bibanor föranleder till: att inkomsterna växa hastigare än tillökningen i underhållskostnaderna. Orsakerna till de af många utan närmare :! utredning öfverklagade jemförelsevis stora om! kostnaderna för trafikerandet af stambanorna äro enligt vår tanke att söka, icke derutij: att tjenstemännen och betjeningen vid stats-l: jernvägarne, med mindre pit, skicklighet och :iomtanka sköta sina ansvarsfulla och mödosamma befattningar, än sänima personal vid de enskilda jernvägarne, utan helt enkelt. deruti att en industriel inrättning — och jern-. vägarne äro ju ej annat — aldrig, så långt mensklig erfarenhet sträcker sig, kunnat skö-: tas med den. ekonomi och på det affärsmessiga sätt af staten som af enskilta, hvilkäl: deruti äro personligt intresserade; hvartill orsaken återigen ligger i den kontroll på kon-: kontroll, de omsvep och de många formali: 4 ; teter som äro oskiljaktiga från äfven de bäst! organiserade embetsverk, och framför alt i det enskilda intresset, hvilket är den förnämsta driffjedern, men som: icke ens till namnet: får finnas i statsmaskineriet. Lösen för dagen är sparsamhet, och ned-! sättning af budgeten, hvilket skulle vinnas j genom indragning: af: några -embetsmannalö-1) ner. Några löner på tusendetal betyda emel-l: lertid föga då det gäller en budget på ett halft hundrade millioner. I Nej, rätta sättet att få statens debet ochl: kredit att gå ihop är att noga utreda huru-! vida icke någon del af de anläggningar och ( industriella inrättningar det allmänna har om l; händer, hvarat de Betydligaste äro jernvä-l: garne, till billigare pris och.lika väl kunna : öfverlemnas till enskilda, och om det efter en sådan utredning visade sig att något dylikts här likasom t. ex. i England, der under senaste finansår besparingar uppgående tilllt större belopp än hela vår budget på dettal! sätt blifver gjorda med fördel låter tänka sig. Näväl, följ Eoglands exempel, öfverlemna för 1 framtiden etablissementerna och arbetena åt den enskilda spekulationen och använd be-j: sparingarne för andra nyttiga ändamål. Detta är just hvad som skulle. vinnas ge! nom antagande af hr Keijs förslag, att sedan ( nordvestra stambanan fullbordats, de medel, som af regeringen. proponerats till utförande af östral och norra stambanorna lemnas: såsom bidrag s till enskilda bolag för dessa och andra nyttiga 1 jernvägars byggande (ty utan någon sorts un-l: derstöd af det allmänna kunna åtminstone il den närmaste framtiden ännu mindre bär än (i i andra rikare länder jernvägsbyggnader ils större utsträckning tänkas) och resultatet ll skall, som Vi hoppas och taga alldeles för 1 gifvet, blifva uppmuntrände och välsignelse-1: bringande. Hr-Keij åsyftar tydligen härmed, att fol-: kets representanter skola öfvergå från det) hittills följda förnedrande tiggeri-systemet ! — att staten skall göra allt — till ett bättre, i hvarför uttryck ännu egentligen saknas il! svenska ordboken, men som på amerikanska l! kallas selyhelp och derigenom slå in på en ny stråt till fri utveckling; -emellan raderna i hans förslag läser man tankenatt förvandla likgiltigheten och håglösheten till omtänksamhet och arbete, misströstan om framtiden till. mod, .:sjelfförtroende och handlingskraft. Alla skäl tala för detta-här i ländet nymodiga system. Med samma belopp som i medeltal en mil stambana kostat, borde, om detsamma Jemnades -såsom-bidrag till 2e åt enskilda bolag, som ville åtaga sig bygga de tillämnade jernvägarne genom Upland ochj Östergötland: -och: under förutsättning att del enskilda banorna skulle byggas lika och kosta: lika mycket som de hittills. utförda stamba-: norna, minst dubbelt. så stor banlängd kunna åstadkommas, och, med ledning af de många kostnadsförslagerna till enskilda smalspåriga bibanor. som blifvit till jernvägskomiten inlemnade, omkring 6!e gånger så stor längd, om sistnämnde . byggnadssätt skulle ifrågakomma. För samma kapital, lemnadt såsom bidrag till enskilda bolag, vinnes således minst 2 till 6!2 gånger så stor fördel för landet som om riksdagen placerar detsamma i föga rende rande stambanor, och staten slipper derjemte det för densamma främmande bestyret, att trafikera banorna, pensionera en mängd tjenstemän .och-betjening. som vid byggandet och trafiken utslitas i dess tjenst, och underhålla familjerna. till dem af jernvägspersonalen; som dödas eller skadas i tjensten — något som icke med: alla -försigtighetsmått. kan: förekommas. Vi kunna icke heller spåra den ringaste fara för det allmänna att på detta sätt öfverlemna jernvägsanläggningarne åt enskilda — såvida bolagen äro inhemska — i fråga om utländska kapitalstarka associationer inom. eget land torde mycken betänksamhet böra iakttagas — ty å alla de existerande enskilda Sernvägarnpe hafva vi icke kunnat förspörja