, AVR VU RA RE HUMA MMM STIPVM hvarpå det nu utgifves. B—d. Henrik Hertz. T Telegrafen har i dag bragt oss underrättelse derom, att Danmark förlorat en af sina utmärktaste författare, en bland de största af de få ännu qvarlefvande diktarne från den period inom Danmarks vitterhet, som man kallat den Heibergska. Henrik Hertz, hvilkens namn, isynnerhet såsom dramatisk författare, äfven i vårt land är så populärt och högt värderadt, har aflidit i en älder af icke fullt 72 år. Henrik Hertz var född i Kjöbenhavn den 28 Aug. 1798 af välmående judiska föräldrar. Han uppväxte under påverkan af de bästa intryck från den danska litteraturen samt de mest framstående af den tidens litterära personligheter, och då hans föräldrar dogo, efter att genom Kjöbenhavns bombardement 1807 ha förlorat sin förmögenhet, var det så lyckligt, att han fick komma i huset hos en slägting, grosshandlaren M. L. Nathanson, (sedermera känd såsom nationalekonomisk författare och utgifvare af Berlingske Tidende), i hvilken krets han hade rikligt tillfälle att fortsätta traditionerna från föräldrahemmet. Han fick härigenom tidigt intresse för rörelserna inom det litterära lifvet och ställde sig såsom ung student på Oehlenschlegers sida i Baggesen-Oehlenschlegerska fejden. Han skulle vid universitetet studera juridik, men sånggudinnorna gjorde icke obetydligt intrång på detta studium. Han vann emellertid 1824 universitetets guldmedalj för besvarandet af en juridisk prisfråga och tog påföljande år juris candidatexamen. Men dermed lade han ock juridiken ad acta. Redan 1826 vann han universitetets guldmedalj för en estetisk afhandling. Året derefter debuterade han anonymt med ett lokalt lustspel i 5. akter, ett arbete, som, så att säga, pånyttfödde lustspelet på den danska scenen genom att gå tillbaka till den Holbergska komediens anda och öfverflytta dess äkta nationella och komiska egendomligheter på behandlingen af de samtidens förhållanden, som upptogos till dramatisk behandling. Han skref under de närmast följande åren flera lustspel och försökte sig äfven i vaudevillen, der Heiberg, som först infört den genren på danska scenen, dock var honom öfverlägsen. Det är betecknande för Hertz, att han börjat såsom dramatiker, ty det visar, att han tidigt kommit ifrån omedelbarhetens period och genom reflexionen tillernat sig det konstnärliga medvetande, som söker sin styrka i sin begränsning. Denna mogna och säkra konståsigt framträdde också i Gjengangerbreve eller poetiske Epistler fra Paradis, som 1830 utkommo såsom en anonym inlaga i den då pågående estetiska striden mellan Heiberg och Hauch, och hvilka, skrifna i den fyra är förut aflidna Baggesens namn och i hans anda, väckte ett oerhördt uppseende, så mycket mera som man på flera år icke kunde erfara, hvem författaren var. Under de 40 år, som sedandess förflutit, har Hertz utvecklat den rikhaltigaste och mångsidigaste litterära verksamhet. Hans lyriska dikter äro utmärkta genom den känslans innerlighet, som i dem uttalar sig och genom sin formskönhet, Han :har äfven försökt sig på prosa-diktens område och bland annat skrifvit flera noveller och två större tidsbilder Stemninger og Tilstande, samt den förträffliga romanen Johamnes Johnsen Mångfaldiga skarpsinniga och i formen klara. kritiska arbeten finnas också af hans hand. bland annat i den af honom 1858—59 utgifna periodiska skriften Ugenlige Blade. Sin största produktivitet har dock Hertz utvecklat såsom dramatisk författare. Inom den dramatiska konsten, hvars fordringar har på ett beundransvärdt sätt förmått uppfylla med afseende på scenisk verkan, har han försökt sig i alla dess arter och inom hvar och en af dem frambragt mästerverk. Hans samlade dramatiska verk upptaga sjuttor band, och vi hade tillfälle att helt nyliger anmäla det sjuttonde bandet, utkommet slutet af förlidet år och innebållande tre nys skådespel, formfulländade, fina och rika pi oesi. Tre af hans yppersta dramatiska ar eten ha blifvit i öfversättning gifna på dei svenska scenen, nemligen: Amors Genistreger detta graciösa och spirituella versifierad konversationsstycke, som han skref redar 1830 och som i öfversättning af O. Sirand berg 1860 uppfördes å f. d. mindre teater i Stockholm; Svend Dyrings Hus, ett roman. tiskt sorgespel, som kapske utgör blomma; bland Hertz! diktareverk, i hvilket han Pp det skönaste sätt för dramat tillegnat sig d gamla kämpavisornas ton och anda; skrifve 1837 uppfördes det 1859 på vår kongl. teater I der det gjorde ett djupt och mäktigt intryck I slutligen Kung Renes dotter, der återigen de I finaste psykologiska bild utvecklar sig på trubadurpoesiens romantiska bakgrund; vi ket stycke hos oss dels på kongl., dels P I f.d. mindre teatern blifvit gifvet ett mycke I stort antal gånger (54) och alltid framkalla 1 rörelse, förtjusning och beundran. Bland han löfriga dramatiska verk skola vi blott erinr lom Svanehammen, Ninon, Tonietta IScheik Hassan, Den Yngste, Estrella -Isamt den egendomliga 1849 utgifna polemisk komedien Hundrede Aar. I Hertz, som 1835 hade fått rätt att unde någon tid hålla estetiska föreläsningar vi