Aftonbladet – 26 februari 1870, sida 3

SA SA OM AR SES SAN SRA AR sta månad. PIRATERNA Handskriftförfalskningarne i Paris. Independance Belges rättegångskorrespondet i Paris meddelar om den ganska märkliga rättegång, som med anledning af dessa bedrägerier — hvilka äfven en gång vi omtalat — i dessa dagar blifvit öppnad, följande intressanta upplysningar: Korrektionsdomstolen börjar i morgon, den 15 Februari, handlägga den famösa affären rörande de förfalskade autograferna; under två år ha dessa sysselsatt alla lärda samfund och framkallat lifliga diskussioner mellan vår vetenskapsakademi och utländska akademier. Hr Chasles, medlem af vetenskapsakademien, hade, den dag akademien fyllde sitt tvåhundrade år, tillbjudit bibliotekets samlingar autografiska bref från Rotrou till kardinal Richelieu, i hvilka Rotrou uppmanade Ludvig XIII:s mäktige minister att i Paris inrätta ett samfund af lärde och vetenskapsmän, i likhet med det Clemence Isaure hade stiftat i Toulouse. Tvenne andra likaledes af Chasles tillbjudna bref voro från Blaise Pascal till Robert Bayle, den engelske vetenskapsmannen; begge brefven rörde den allmänna tyngdlagen. Denna gafva, mottagen med tacksamhet, omnämndes i ransakningsprotokollet liksom äfven sjelfva kontexten af brefven. Dessa bref, hvilka påstodos vara af Pascals egen hand, gåfvo anledning till åtskilliga funderingar och diskussioner; man bestred deras äkthet. En vetenskapsman i landsorten, hr de Fougere, drog i härnad jemte andra mot osannolikheten af de påståenden, som förekommo i brefven; andra åter uppreste sig mot den stil man sade skola tillhöra författaren af Les Provinciales. Akademiensi Glasgow sekreterare, hr Grant, bestred likaledes dessa dokumenters äkthet; han hade ett patriotiskt skäl att förklara dem vara apokryfiska: af brefven framginge nemligen det bevis, att Newton blott skulle ha plagierat Pascal. Hr Chasles försvarade tum för tum äktheten af de dokumenter han framlagt och till stöd för sin åsigt framlade han vid hvarje session nya bref, än från Pascal, än från Galilei. Italienske vetenskapsmän blandade sig i tvisten och anmärkte, att de bref, som påstodos vara af Galileis hand, icke uthärdade en allvarsam undersökning; så skrifver Galilei i ett af dessa bref år 1655: Min synförmåga minskas... ehuru det är allmänt kändt, att den illustre italienaren var blind redan 1637. Hr Chasles underhöll dock striden med sina nya motståndare, framlägläggande massor af outgifna dokumen?-E jä uu, Nya dens af G alilel, Men svarade man från Flo ovva VOM, era föregifna bref äro skrifna på franska oeh Galilei har aldrig skrifvit annat än på italienska; polemiken fortsattes alltjemt och köll icke blott den lärda verldens utan äfven allmänhetens uppmärksamhet fästad på denna spännande fråga. Slutligen, efter två års förlopp, förklarade vetenskapsakademien, att hr Chasles hade alldeles rätt och att de af honom företedda brefven oomtvisteligen voro äkta. Akademien hade isynnerhet stärkts i sin tro genom ett bref från Galilei till Ludvig XIV, ett bref, yttrade akademiens ständige sekreterare, som utgör ett historiskt dokument af obestridlig vigt, — — — De bästa garantierna härför, heter det i den officiella rapporten, äro de moraliska bevis som framgå or just detta brefs kontext... stilen, det är mannen, har man sagt. Men det skulle varit omöjligt för en lumpen förfalskare att höja sig upp till Ludvig XIV:s nobla enkelhet och tala med hans så ofta allsmäktiga stämma om den förföljde illustre mannen, som varit vän till konungens nära slägting, drottning Maria af Medicis. De öfriga brefven, heter det slutligen i rapporten, hafva likaledes alla kriterier på att vara äkta. Men. olyckligtvis hände det sig, att vid den påföljande sessionen i akademien sanningen kom i dagen på ett oförmodadt sätt och tvingade upphofsmannen till denna oerhörda mystifikation till nya ansträngningar, ny krigslist. En tjensteman vid observatoriet i Paris framlade för akademiens ögon sexton uppsatser af Pascal och två fragmenter af bref från Galilei, hemtade ur ett arbete som utgifvits 1761 af en person med namnet Saverien. Genom en lycklig slump tycktes man komma bedrägeriet på spåren, äfvensom det sätt, hvarpå förfalskaren gått tillväga. Hr Chasles, som med en lärds hela envishet höll fast vid sitt påstående, kunde ej förmås att gifva tappt; han bortvisade rent af meddelaren af de nya handlingarne och talade om djerfheten i hans naiva tro... Men ser ni då icke, yttrade hr Chasles med triumferande ton, att Saverien, liksom så många andra biografer, icke gjort annat än reprodugerat Galileis bref, till hvilka vi framlägga originalet Hr Le Verrier steg då upp och åtog sig att bevisa falskheten af de framlagda dokumenterna eller åtminstone af de bref, som rörde Pascals enskilda affärer, Nu har det ändiligen blifvit klart ljus 1 saken; sanningen har kommit i dagen, icke blott genom den anklagades bekännelser, utan äfven genom en kuriös anmälan, af två paleograter, hvilka, med tillbjelp af ransakningsprotokollerna, träffat bedrägeriets hjertnan