Aftonbladet – 25 februari 1870, sida 3

Telegrafunderrättelser. (Genom svenska telegrambyrån.) Berlin den 24 Febr. Det till riksdagen inlemnade förslaget om Badens inträdande i nordtyska förbundet har blifvit återtaget, sedan grefve Bismarck förklarat sig vara emot detsamma. Berlin den 24 Febr. Vid föredragning till tredje läsningen i rigsdagen af juris: diktionsiördraget med Baden inlemnade Blankenburg ett amendement till Laskers resolution, hvilket gick ut på att upphäfva denna resolutions andra paragraf, hvilken åsyftar Badens ofördröjliga anslutning till nordtyska förbundet. Bismarck motsatte sig i ett långt tal. att denna anslutning genast skulle ske, och ansåg det vara bättre att ha Baden till bärare af den nationella tanken bland sydstaterna, än att-ha det i det nordtyska förbundet, der det skulle komma att tjena de baierska valrörelserna såsom ett vapen att begagna mot,sydstaternas nationella framsteg. Bismarck tror icke, att det parti, som satt löftesbrott och främmande bjelp till inskrift på sin fana, någonsin skall komma till styret i Baiern. Han måste bekämpa hvarje motion, som går ut på Baders omedelbara anslutning till det nordtyska förbundet såsom för närvarande icke lämplig. Bismarck fordrade såsom ett bevis på förtroende till honom afslag å Laskers motion och skulle anse dennas antagande såsom ett personligt misstroendevotum. Bismarcks tal hade till följd, att Lasker återtog sin motion. Derefter antogs jurisdiktionsfördraget till tredje läsningen. Paris den 25 Eebr. 1I anledning af Olliviers svar på interpellationen rörande de officiella kandidaturerna, gjorde Cassagnac i dagens session i lagstiftande kären ett angrepp emotregeringen. Ollivier svarade: Regeringen skall, trogen sina förut afgilna förklaringar, iakttaga fullständig neutralitet vid valen; men då hon öfvertog det med statsmakten förbundna, axsvar, har hon också öfvertagit att försvara statsmakten. Hon vill dock endast göra det genom värdiga medel. Det kan icke blifva fråga om att återvända till den förgångna tidens valsystem. (Bifall isynnerhet från venstern.) Regeringen eger majoritet i kammaren och behöfver icke använda några konstjorda medel. Vi vilja icke bryta med em som i 18 årunderstödt statsmakten, men heller icke med oss sjelfva och vårt förflutna lif. Suveränen har tillit till oss derför att vi representera vissa ideer, och det skulle försvaga statsmakten, om vi handlade mot dessa ideer (bifall, isynnerhet från venstern och venstra centern). Förhandlingarre uppskötos under stark rörelse. Vid deras återupptagande föreslog Pinard en motiverad dagordning i öfverensstämmelse med Cassagnacs anmärke ningar. Thiers talade häremot och påminde öm att han sedan 1863 hade, under fordran af drang trihet, försvarat dynastien. Ollivier förklarade att regelingen endast accepterade den enkla dära ordningen. Denna blef antagen med 188 röster mot 56. Bland dem som röstade för var Jules Favre. ut OSA SN då tinnar VN feg NR