Aftonbladet – 24 februari 1870, sida 2

Nena, att man gehom ett nöggranHare ge-! omgående af tullarkiverna skulle uppdaga, tt vårsill blifvit utskeppad just de år, om vilka sägnen berättar, att ingen sådan iskats. Till och med om det skulle visa sig, tt på några tider fiske icke idkats, mena le, att detta icke är något bevis, att sillen lå hade lemnat kusten, utan att okända om-. tändigheter kanske hade gjort, att den icke å vanligt sätt hade gått in under land, och tt bristfälliga fiskredskaper voro orsaken, tt ingen fångst kunde göras. Att döma af len långa period, under hvilken nu vårsill-sket oafbrutet har hållit i sig, tyckes det cke heller vara någet skäl att befara, att jet plötsligt skulle upphöra; åtminstone förjenar nämnda tradition om 20—25 år tydligen ntet förtroende. Hvad handelsmarknaderna för sillen betväfar, så äro de vigtigaste sådana för wvårsillen Sverige, Ryssland, Polen och Preussen. Dessa änder tillsammans bekomma den öfverväande delen af hela utförseln. Till England å små partier; men utförseln till denna narknad visar ingen ,stigning och kan icke äkert påräknas. — Åfven till Holland och 3elgien har man på den senare tiden börjat skeppa små partier vårsill; men denna utrsel är ännu att räkna för ett intet. De nämsta utskeppningsorterna för vårsillen iro Stavanger och Bergen, af hvilka det förstvämnda enligt regeln afsänder det största parjet; något mer än ?s af hela utförseln komma Då dessa städer. Den vigtigaste marknaden ör sommarsillen är Preussen; utförseln dit var på de senare åren varit i ständigt stivande och utgjort 43 procent af hela utförsela; derefter komma Danmark, Sverige, Hamburg och Ryssland. Från Bergen har försök gjorts att utskeppa fetsill direkt till Chicago, der denna artikel tyckes böra kunnå påräkna god afsättning till de många der bosatte skandinaverna och tyskarne. Merän hälften af sommarsillen utskeppas från Beren, Att anföra siffertal, som någorlunda nogorannt kunna gifva en föreställniug om, huru många menniskor som årligen sysselsättas vid de här nämnda större torskoch sillfiskena, samt om deras pekuniera bruttoinkomst, är, såsom ofvan nämndes, nästan omöjligt. Hvad fiskrarnes antal angår, har man för ett af de senaste åren, 1868, uppställt on beräkning, enligt hvilken det då skulle ha utgjort vid menniskor. Torskfisket i Lofoten....... omkring 21,000 i Romsdals amt 13,000 i Finmarken.... 11,000 Värsillfisket..........sssses00s000 40,000 Storsillfisket i Nordlandene.. 10,000 95.000 När härtill läggas de många, som deltaga i sommarsilifisket, och hvilkas antal man blott kan uppgifva på slump, samt de, som på annat sätt än såsom egentliga fiskare finna sysselsättning t. ex. med att bereda fisken 0. S. V., Öfverdritver man knappt, om man säger, att mellan 159,000 och 200,000 menniskor årligen äro sysselsatta vid de stora fiskena. För sistnämnda år har man beräknat värdet af fisken i det ögonblick, då den såldes af fiskrarne till köpmännen, till omkring 5,000,000 spd, hvaraf ungefär lika mycket kommer på torsken och på sillen. Häraf kommo de största summorna på följande amt: Nordlandene 1,200,000spd.; Stavanger 200,000 spd.; Södra Bergenshus 770,000 spd.; Tromsö 500,000 spd. 0. s. v. Mera upplysande är det att kasta en blick på de qvantiteter, som i beredt tillstånd utföras ur landet af fiskeriprodukte:na. Under de tre åren 1866—68 har dessas penningvärde varierat mellan 7 och 8 millioner spd. och deras sammanlagda qvantitet mellan 2,700,000 och 2,800,000 centner. Häraf kommer mer än hältten på torskfiskena. Då det måhända kan finnas personer, som det skulle intressera att se, huru dessa summor äro fördelade mellan de särskilda fiskerierna, vill jag meddela en tabell öfver utförseln år 1868 med bifogad värdeberäkning. Den ut;jorde af Till ett värde at spd. Vårsill ..... 493,212 tunnor. — 1,951,494. Annan sill 288,322 1,154,067. Anjovis.. 36,392 kaggar. 21,835. Torrfisk .. 297,421 centner. — 821,198. Klippfisk 569,887 — 1,709,661. Annan sal , undantagandes lax 47,578 tunnor. 68,687. Tran.. 1765 1,033,146. Rom ... soc 36,362 — 2172,715. Fiskguano 13,037 centner. 26,074. Färsk lax.. : 1,670 — 33,400. Färsk makrill och annan färsk fisk... — 47,602 85,684. Rökt lax . 12 240. 1,572 tusental. 66,034. 2,860,050 centner. 7,244,235. Men häri innefattas icke på långt när allt hvad fiskerierna inbringa åt Norge. Härtill måste man först lägga sötvattens-fiskena, hvilka på sina ställen ha en icke ringa betydelse och som tyckas kallade att få en ännu större, allt efter som man får mera intresse för och begrepp om ett förståndigt begagnande af dem med tillräcklig. och ordentli uppsigt, samt inser nödvändigheten af att på nytt genom artificiel fiskafvel ersätta den förminskning, som ovårdsamt fiske har ästadkommit. i många elfvars och insjöars fiskmängd. I båda dessa riktningar göras bemödanden både med ifver och framgång. Vidare måste man, om man vill bilda sig ev föreställning om fiskeriernas betydelse för Norge, komma ihåg, att det till en stor del är från sjön, befolkningen på vår kust hem