Aftonbladet – 23 februari 1870, sida 2

kämpade segern. — Starka hurrarop följde på talet, vitnande om det intresse, hvarmed våra arbetare omfatta det politiska framåtskridandet. — Fartygsförsiäiljning. Varfsegaren A Landgren i Göteborg har till ett bolag i Kristiania, bestående af hrr Heftye Son m. fl., försålt ptt å Gamla Varfvet för närvarande under byggnad varande större skepp, hvilket lärer. komma att förses med ångmaskin. Fartyget, som skall vara färdigt i slutet af nästa Juni månad, kommer attSkosta 125,000 rdr. (G.-P.) — Esen i Göteborgs skärgård är ännu, skrifves det i G. P., mycket stark samt kan nästan öfverallt befaras af åkande. Ångfartyget Carl XV ligger inkiladt i isen mellan Böttö: och Gefveskär, der den antagligen lär få gvarligga tills ångfartyget Prins Oscar, som i går afgick från London, hunnit anlända, då en ränna lär komma att uppsågas till staden. I Kattegat är mycken drif-is synlig, hvilket gör att inga seglare utan stor fara kunna derstädes färdas. — Apoteksförhållanden. Under denna rubrik meddelade vi för några dagar sedan en artikel; som fästade uppmärksamheten på de olägenheter, som. äro förbundna med det af sundhetskollegium meddelade förbud för apotekare att utan recept utlemna Thielemanns droppar m. fl. allmänt använda läkemedel. Vi nämnde i sammanhang härmed, att härvarande apotekare funnit sig föranlåtna till sundhetskollegium göra framställning om någon modifikation af det stränga påbudet. Vi äro nu i tillfälle att efter Farmaceutisk tidskrift meddela den af apotekare-societetens direktion i ämnet ingifna framställning. Den har följande lydelse: Till kongl. sundhetskollegium.. Med anledning af K. M:ts förordning af förl. år, angående försäljning af häftigt verkande läkemedel, hvilken förbjuder apotekare att utan läkares föreskrift eller vederbörandes tillstånd, tillhandahålla allmänheten ifrågarande medel, äfven om de ingå endast som ingredienser i en läkemedelsformel, ha apotekarne från och med detta års början, noga ställt sig ofvannämnda förordning till efterrättelse, och vägrat utlemna eller försälja dylika läkemedel, som förut af -praxis varit tillgängliga, och med hvilkas verkningar den stora allmänheten, i de flesta fall, varit förtrogen. Kongl. sundhetskollegium skall utan tvifvel inse, att å apoteken, till följd af ifrågavarande lagstadgandes noga efterlefnad, många oläenheter och mycken svårighet måste egarum vid e dagliga förklaringarne, af örsaken till den genomgripande förändringen, hvilken på högst olika sätt af allmänheten upptages, i de flesta fall, under insinuerande att detta förbud vore ett arrangement emellan läkare och apotekare för att tillskynda de förra en förtjenst genom ökad receptskrifning: i landsorten, der mindre tillgång på läkare förefinnes, och läkaren stundom kan vara en eller flera dagar genom sjukbesök frånvarande, måste utan tvifvel omöjligheten att bekomma ett kändt och pröfvadt läkemedel, i högre grad än i städerna, alstra missnöje och ovilja — hvilket ock från yrkeskamrater i landsorten redan omtalas. Dels med anledning af hvad apot.-societetens direktion här haft äran yttra, och dels eller hufvudsakligen med anledning af K. M:ts förordning, som påbjuder det apotekarne icke få till allmänheten utlemna mera eller mindre af häftigt verkande läkemedel, äfven om de endast ingrediera i en läkemedelsformel, utan wederbörligt tlstånd, får apot.-societetens direktion hos k. sundhetskollegium vördsamligen anhålla om rättighet för apotekarne i riket att tillhandahålla allmänheten de läkemedel, som hittills varit brukligt försälja, nemligen: Chloroform, Tinct. Castorei theb., — dulcis Hartmanni, Thielemanni, Trochisci Glysyrrh. theb. och Vin Glycyrrh. theb. m. fl. med iakttagande af de försigtighetsmått författningarne redan föreskrifva, eller kongl. sundhetskollegium vidare finner lämpligt förordna. Direktionen hyser den åsigt, att den i denna fråga hufvudsakligen handlar-i allmänhetens in tresse, genom att söka bereda tillgänglighet af läke. medel, som tid efter annan i tryckta skrifter, aj såväl enskilda personer, som lärda sällskaper an visas och rekommenderas att bruka, då läkare hjelp icke strax kan erhållas; varande dessa an visningar eller råd af ringa eller ingen nytta, om de uppgifna medlen å apoteken ej kunna af all mänheten utan recept bekommas, ett förhållande så mycket mera att beakta, som erfarenhet har å det bestämdaste ådagalagt, att kraftiga och lämpliga åtgärder, vidtagna i tid, kunna häfva de mest allvarsamma och elakartade sjukdomar. Stockholm i Februari 1870. TEK OT NIA EA