Aftonbladet – 21 februari 1870, sida 3

materiella understöd. I sitt svar till deputationen, som framlemnade adressen, yttrade Ollivier: Jag är mycket rörd öfver det erkännande som visas mig. Det skall gifva mig mod att fortsätta mina sträfvanden för frihetens grundläggande. Regeringen har att kämpa emot dem som gå för fort och dem som gå för långsamt. Öm den allmänna me: gingenej. bistår oss, måste friheten duka under. Vi vilja undertrycka oroligheter utan reaktion och gå framåt på liberal väg. Lyekas våra sträfvanden, skola vi ha genomfört hvad som hvarken lyckades Mirabeau eller Benjamin Constant. Efter de senaste oroligheterna har.i Paris bildat sig ett Socigt des gourdins reunis (de förenade knölpåkarnas sällskap). Hvarje ledamot i detta sällskap skall vara beväpnad med en knölpåk och förbinda sig att i händelse af gatu-uppträden af samma art som de nu senast förefallna bistå polisen och tjenstgöra som extra konstapel. Det påstås, att polisen skall se ej mindre snedt på dessa dilettanter än männerna af Flourens skola. Journal des Debats yttrar i en artikel med anledning af dessa samma uppträden: De extrema partiernas våldsamheter tjena ej endast till att göra friheten förhatlig genom fruktan för de följder Kvartill de kunna leda; de göra henne dessutom löjlig genom sitt ömkliga slut. När man ser. några hundra personer tala med herrskarton, högt förklara att. de ha i uppdrag att verkställa folkets . domslut, och att hvar och en som ej är med dem nödvändigt måste vara en förrädare, en ty-! ranniets och despotismens anhängare, och allt detta för att slutligen endast komma till ent resning sådan som den hvilken af hr Flou-: rensi ett bref af utsökt komik nyligen blif. vit skildrad, Hvilken menniska med sundt. förnuft kan väl då låta bli att draga på munnen och höja axlarna? Det är från början till slut den gamla historien om folket i Charroux. Folket i Charronx, som tycktel att deras stad, hvilken låg på en höjd, skulle: ligga -mycket bättre på slätten, fick den iden att flytta henns-dit ned. För detta ändamål lindade de omkring murarna en grof ulltråd, för hvilken hela betolkningen spände sig. Naturligtvis rörde sig ej staden ur fläcken, men tråden brast, och det goda folket i Charroux tumlade hufvadstupa öfver hvarandra, hvilket hade till följd att deras grannar skrattade rätt duktigt åt dem. I Spanien befarar man en ny bourbonistisk resning. Det påstås att general Lersundi, den förre generalkapitenen på Cuba, skall blifvit vunnen för saken och ämna ställa sig i spetsen för en insurrektion till förmån för: prinsen af Asturien. I följd af detta rykte har regeringen till Madrid åter-! kallat generalen, som på permission afrest till Frankrike. Äfven carlisterna skola umgås med krigsplaner. Inrikesministern Rivero uttalade denna misstanke helt öppet i cortes session den 8:e. Han tillade dock, att regeringen endast i det fallet. skulle återinföral belägringstillståndet, om hon hade att göra l med ett verkligt ordnadt uppresningsförsök. Man är i Madrid. missbelåten med den por: tugisiska regeriogen, emedan hon ej lägger rågra hinder i vägen för carlisternas stämplingar, hvilka -på gränsen wpprättat ett högqvarter. Valladolid var i början af månaden skådeplats för en egendomlig demonstration. Hittebarnens fostermödrar genomtågade i massa stadens gator, emedan provinskassan på år och dag ej till dem utbetalt något understöd. Demonstrationen hade naturligtvis en helt och hållet fredlig prägel. Huruvida . myndigheterna deraf låtit imponera på sig,! nämnes dock ej. Från Varschav berättas, att furst Obolenski, -generaldirektören för alla gränstullkam-l: mare i-Ryssland och: Polen, just då han vid I återkomsten från en resa till. Berlin steg ur jernvägskupen, blet arresterad af öfverpolismästaren 1 Varschav Vlasov. Han måstel med denne sätta sig upp i en vagn och ge-l: nast fara till. Petersburg-bangården, hvarifrån han med första bantåg afsändes till Petersburg. Man sätter denna arrestering, som väckt stort uppseende, i förbindelse med den senast : upptäckta sammansvärjningen. Utom fursten ha tio andra högre oeh lägrel embetsmän blifvit häktade. Dnieprbron i Kiev, den största jernvägsbro på kontinenten, skall i denna vecka upplåtas till trafiken. Så snart hon blir öppnad är ; jernvägsförbindelsen mellan Petersburg och: Svarta hafvet, med undantag af linien KievBålta, oafbruten. Men äfven det sistnämnda1 stycket: väntas med hvar vecka: bli färdigt.l. Adressförslaget i Baierns andra kammare antogs med 78 röster mot: 62. Tretton afhöllo sig från att rösta. Huru spänd ställningen var innan konungen fattade sitt beslut om Hohenlohes entledigande synes deraf, att man i provinserna började göra sig förtrolig med tanken på ett regentombyte. Man. ämnade förklara konung Ludvig afsatt och erbjuda kronan åt hans yngre, ultramontant sinnade bror, prins Otto, eller åt hans farbror prins: Luitpold, som står i spetsen för det parti i Baiern, som ej vill veta af någon förbindelse med Preussen. Neue Freie Presse, hvilken, som bekant, står i nära förbindelse med den nuvarande regeringen i Wien, säger sig från tillförlitligt håll ha erfarit, att rikskanslern von Beust är sysselsatt att uppsätta ett manifest mot Syllabus och ofelbarhetsförklaringen, hvarom de öfriga katolska makterna skulle förena sig.. I ett följande nummer upprepar tidningen med ännu större bestämdhet sin uppgift. I Athen undertecknades den 10 Februari ett kontrakt med franska firman Chollet, hvarigenom hon erhåller koncession på gräfvandet af en kanal genom Korintiska näset. Bolaget erhåller en frist af 18 månader och 500 hektarer kronojord längs kanalstranden. Såsom något ovanligt telegraferas från Athen den 11 Febr., att på fjorton dagar intet enda röfvarantall: förekommit någonstädes i riket. Allgemeine Zeitung meddelar från sin korrespondent i Rom ett bref rörande kyrkomötet, innehållande bland annat följande: Öfverraskande är, att talang, talaregåfva och tankarnes högre flygt blott förmärkas hos ammositionen: man vet endast mycket få