Aftonbladet – 12 februari 1870, sida 1

AA FATT STOCKHOLM den 12 Februari. Finansministern har i dag i andra kammaren afgifvit svar på den afstatsutskottets ordförande grefve Posse framställda interpellation rörande möjligheten att för statsverkets allmänna behof använda vissa uppgifna besparingar på fjerde och femte hufvudtitlarne, och har i sammanhang dermed uppstått en särdeles intressant debatt, hvilken inom denna kammare till sin allmänna karakter i viss mån motsvarat den, som egde rum i första kammaren vid remissen af statsverkspropositioner. Frih. af Ugglas inledde sitt föredrag med en erinran, att åtskilliga bland de af interpellanten berörda frågorna visserligen icke tillhörde hans departement, men då spörsmålet blifvit framstäldt till honom personligen, ville han, efter samråd med sina kolleger, upptaga frågorna till besvarande. Interpellationen sönderfölle i två delar. Den ena afsåg orsaken hvarföre ej afsigten att inställa andra beväringsklassens öfningar innevarande år blifvit i den k. statsverksproositionen omförmäld. Hr finansministern änvisade till den förklaring, som krigsministern afgifvit i första kammaren och af hvil ken inhemtades, att vid tiden för propositionens afgifvande hos departementschefen blott förefunnits en tanke på möjligheten att vidtaga en sådan åtgärd, men ej något beslut. Att under sådana omständigheter vid propositio— nens uppgörande taga en sådan åtgärd i beräkning skulle gjort propositionen origtig, om åtgärden sedan icke hade kommit till stånd. Att sedan detta skett, densamma skulle för vederbörande anmälas, hade alltid varit afsigten. Nu hade åtgärden genom en generalorder af den 7 Februari blifvit vidtagen. Den besparing, som derigenom uppstode i anslaget för beväringens öfningar kunde dock icke tagas i anspråk såsom någon tillgång för 1871 års statsreglering, ty den åtginge helt och hållet till betäckande af brister på andra förslagsanslag för innevarande år. Deremot uppstode på anslaget till beväringens beklädnad en besparing, med afseende å hvilken K. M:t komme att meddela statskontoret erforderlig föreskrift. Interpellationens andra del afsåg de tillgångar, som kunde förefinnas i besparingar och reservationer. I detta afseende hade hr finansministern ej annat svar att afgifva, än att hänvisa till den kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof, i hvilken regeringen sökt så samvetsgrannt som möjligt anvisa de reservationer, som kunnat förefinnas. Att nu med anledning af grefve Posses begäran uppgöra en ny statsreglering skulle vara att erkänna att fel blifvit begångna i den förra, men det ville åtminstone talaren icke göra. Hr finansministern ansåg sig härmed ha kunnat sluta, men då jinterpellationen varit åtföljd af ett yttrande och en tabell, ville han till besvarande upptaga hvad som deri förekom. Hvad först beträffade allmänna beväringsfonden, som uppgifvits till 852.929 rdr, ville tal. först upplysa, att K. M:t å densamma anvisat 200,000 rdr till första uppsättningen af en ny stam för vissa orter. För öfrigt ville han erinra, att denna fond tillkommit genom friköpningsafgifterna och blifvit enligt af riksdag och regering stiftad lag ställd till K. M:ts disposition att användas till beväringsinrältningens ytterligare utveckling. Az visades den till statens allmänna behof, uppfyllde den icke sin i lag lag stadgade bestämmelse. Flera vigtiga behof förefunnes också, för hvilka det vore ifråga att taga den i anspråk, såsom uppförande af baracker för beväriogen, förbättring af beväringens beklädnad, t. ex. genom utbyte af linnebyxorna mot yllebyxor, anskaffning af nya och tidsenliga kapotter 0. s. v. Den vore icke ens tillräcklig för dessa oundgängliga behof, utan vore det i fråga att derför äfven använda de särskilda beväringsfonderna. Det funnes ändamål, som regeringen ej kunde förbise, då det gällde att kalla landets barn under vapen. Den ifrågavarande fonden vore för sådana ändamål behöflig och de 852,009 rdrna således ej att påräkna. Frih. af Ugglas genomgick härefter de särskilda besparingsposter, som grefve Posse omtalat såsom befintliga på femte hufvudtiteln, och sedan han erivrat, att grefve Posse uppgifvit förhållandet sådant det var den 1 Jan. 1869, men ej undersökt om medlen under loppet af 1869 blifvit anvisade eller disponerade, sökte han visa att i det närmaste samtliga dessa af grefve Posse uppgifna tillgångar blifvit af K. M:t anvisade eller disponerade och att i propositionen förekomme utredningar, som ,visade, att de ej vore tillgängliga för andra ändamål. Endast med afseende å det bland behållningar å extra anslagen uppgifna belopp af 74,449 rdr å det vid 1856—58 års riksdag anvisade anslaget till nybyggnad af en ångfregatt och 6 ångkanonslupar, trodde hr finansministern att möjligen en behållning af omkring 50,000 rdr skulle kunna uppstå, och ämnade sjöministern efter närmare undersökning underställa K. M:t huruvida detta belopp kunde ställas till riksdagens disposition. Hr finansministern trodde sig således hafva visat att af de 1,500,000 rdr, som grefve Posse förklarat disponibla och tillgängliga, funnes i sjelfva verket endast ett belopp af omkring 50,000 rdr och han ansåg sig nu böra spörja huruvida man icke hade rättighet att fordra af ordföranden i statsutskottet, då han vill rikta anmärkningar mot regeringen, att han tager reda på förhållandena och ej framlägger för representationen sådana uppgifter som de ifrågavarande. Han sporde vidare huruvida det icke skulle vara bättre för de gemensamma arbetena, om man vände sig öppet och förtroendefullt till eringens rr