Aftonbladet – 10 februari 1870, sida 3

Båge Åter rat sr ne vär nn ng Friherre Gripenstedt och de privata jernbanorna. Till Redaktionen af Aftonbladet! Enligt referat i Aftonbladet för den 1 dennes af diskussionen i riksdagens första kammare rörande grefve Sparres motion om indragning af jernvägsbyggnadsstyrelsen, yttrade en ledamot, hvars ställning och personlighet förläna hans ord en betydlig vigt, följande: På grefve Sparres fråga om man hört talas om att de enskilda jernvägarne vore sämre byggda än statens, ville talaren svara att Ihan från flera håll och af fullt sakkunniga personer verkligen hört uppgifvas att de enskilda banorna vore betydligt underlägsna. Hr grefven hade medgifvit att öfverbyggnaden var svagare, men om det funnes något som kallades underbyggnaden, trodde talaren att äfven den skulle befinnas klenare. Talaren ville icke klandra de enskilda bolagen som byggde på detta sätt, men för staten vore det en dålig hushållning, emedan underhållskostnaderna skulle blifva högre än med ett dyrare byggnadssätt. Insändaren har sig visserligen icke bekant, hvilka enskilda banor som härmed afsågos, men förmodar att yttrandet gällde dem som, utförda med bidrag af statsmedel, stå i förening med statens jernvägar och hafva samma spårvidd som dessa, nemligen Wexiö— Alvesta-—Kristianstad-—Hessleholm-—Y stad —Eslöf och Landskrona-—Helsingborg—Eslöfs-jernbanan — ty de smalspåriga lokomotivoch hästbanorna kunna, såsom varande anläggda efter ett helt annat stystem, ej ställes i svit med de bredspåriga, ehuru de flestå af dessa äfven erhållit vitsord att vara med. omsorg utförda, och under denna förutsättning beklagar ins. att den högt aktade talaren blifvit förd bakom ljuset samt derigenom erhållit en åsigt som ej är fullt öfverensstämmande med sanna förhållandet. Ins. tillåter sig derföre upplysa att skilnaden i byggnadssättet emellan statens jernvägar, såsom de till större delen af sin längd blifvit utförda, och uppräknade enskilda banor består hufvudsakligen deruti att Wexiö — Alvesta jernväg, som trafikeras med statens lokomotiv och vagnar, har 1!2 fot lättare räler och 1 fot kortare sleepers, samt Kristianstad—-Hessleholm—-Ystad—Eslöfs och Landskrona—Helsingborg—Eslöfs jernvägar 2 fot smalare bankar, 4!2 tum pr fot lättare räler och 1 fot kortare sleeper än statens jernvägar. För öfrigt äro dessa banor i enlighet med af K. M:t gifven föreskrift i alla hufvudsakliga delar utförda med samma dimensioner som statsjernvägarne, af samma materialier och med samma arbetsmetoder, och hvad specielt de skånska bibanorna beträffa, torde, i afseende på soliditeten och underhållskostnaderna, den skilnad i rälvigt m. m., som förefinnes emellan dessa och stambanorna, uppvägas af att alla stationsoch andra byggnader af någon betydenhet å de förra äro af sten, då dessa byggnader vid statsjernvägarne till större delen hafva blifvit uppförda af trä. Lutningsoch krökningsförhållanden äro i allmänhet fördelaktiga vid de enskilda bibanorna, då t. ex. Kristianstad-banan icke har brantare lutning än 1 : 200 och Landskronabanan af 1 : 150. När härtill läggas att dessa enskilda banor äro utförda i öfverensstämmelse med af K. M:t fastställd plan och under uppsigt af särskild utaf K. M:t förordnad kontrollör, att de efter fullbordadt arbete blifvit af styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader och ombud från styrelsen för statens jernvägstrafik efter verkställd besigtning afsynade och godkände, att de årligen inspekterats af statens ombud som alltid förklarat dem väl och omsorgsfullt underhållna, att tra— fikstyrelsen äfven har kontroll öfver underhållet och trafiken å desamma, att inga olyckshändelser under 5 års trafik inträffat samt slutligen att underhållskostnadernpa, sedan de nu under flera år trafikerats, enligt officiella uppgitter visat sig vara jemförelsevis låga, hvilket bäst ådagalägger anläggningens beskaffenhet, så torde af allt detta vara bevisadt att ingenting uraktlåtits i afseende på kontrollen från det allmännas sida vid byggnaden af dessa banor och att de ej äro så betydligt underlägsna som de sakkunniga vetat berätta. Skulle ifrågavarande enskilda banor utförts med samma bankbredd, rälvigt och i öfrigt samma könstruktion som statens jernvägar, så hade Wexiö-—Alvesta-banan utan rörlig materiel: kommit att kosta, då den öppnades för trafik, cirka 15,000 rdr mera, eller omkring 440,000 rdr pr mil, och de skånska bibanorna med rörlig materiel cirka 40,000 rdr mera pr mil, än de kostade vid afsyningen eller i medeltal omkring 586,000 rår pr mi Sannt är att de enskilda jernvägsbolagen måste hushålla för att de knappt begränsade tillgångarna skulle räcka till för arbetenasjutförande, som detta har skett på räler, sleeper och dylikt som utnötes och förr eller senare måste ombytas, men icke på de delar.som en god hushållning bjuder att från början utföra med soliditet, såsom bankläggnpingar, drainering, broar, afloppstrummor och husbyggnaderna. Insändaren, som fannit sig föranlåten att, måhända opåkalladt och obehöfligt, uppträda såsom sskförare åt de enskilda jernvägarna, hvilka han ansett grättviet hehandladoe hanna