Aftonbladet – 10 februari 1870, sida 3

Biskopen i Freiburg har utfärdat ett imycket häftiga ordalag affattadt herdebref deremot. Annexionen af San Domingo synes i Förenta Staternas senat komma att stöta på allvarsamt motstånd. Majoriteten i senatens utskott för denna fråga är emot traktaten, och i senaten är den öfvertygelsen förherrskande, att ön efter tingens naturliga gång i alla händelser förr eller senare måste tillfalla Amerika, utan att man behöfver betala derför. Peabodys lik fördes den 1 Februari från Portland till Peabody i Massachusetts. Sedan en prest hållit ett sorgetal på stadshuset, utförde Haydnföreningen flera kyrkomusiknummer, deribland en kör ur Messias för 300 röster. Vid middagstiden ordnade sig processionen. Hon bestod af delegationer från kongressen i Washington och de särskilta staternas representationer, deputationer från en mängd kommuner, officerare af den amerikanska och den engelska flottan, embetsmän och deputerade från de af Peabody grundade stiftelser, milisafdelningar m. fl. Processionen afgick kl. 1 och framkom till Peabody kl. 5 på eftermiddagen, der liket utställdes på en lit de parade i Peabody Institute. Den namnkunnige krigsministern Stanton, Amerikas Carnot, dog som bekant fattig. En insamling har nu gjorts öfver hela unionen för hans familj, hvilken insamling redan inbragt 125,000. dollars. Från England berättas, att omkring 1000 arbetare vid jerngrufvorna i Clevelandi grefskapet York ha upphört med arbetet, emedan en af dem begärd förhöjning i dagspenningen icke beviljats; de förklara, att de icke skola börja arbeta förr, än deras begäran blifvit uppfylld. Betecknande för tillståndet i Irland är följande utdrag ur ett privat bref, som meddelas i Times: På hemvägen från balen färdades jag förbi herr X—8 boståd, ban, som man hotat döda och mot hvilken för någon tid sedan ett skott lossades, af hvilket i hans ställe hans stackars oskyldige kusk dödades. Till följd häraf är huset besatt af ett dussin polissoldater och barrikaderadt från vinden till. källaren. Händelsevis mötte jag den gamle herrn, när han företog en promenad, och en vacker anblick var det i ett civiliseradt land. Först kommo två med gevär beväpnade polissoldater, som skarpt bespejade alla häckar och andra ställen, hvilka möjligen Kunde dölja en mördare. Derefter kom på ungefär 20 alnars afstånd den gamle herrn med sin sön, bådå med dubbelbössor på axeln, På hvardera sidan marscheråde två soldater, och två aidra bildade eftertruppen. Den 25 Januari höll biskop Strossmayer på kyrkomötet ett tal, som väckt stort uppseende. Han talade bland annat om nödvändigheten att universalisera påfvedömet, d. v. s. göra det tillgängligt äfven för ickeitalienare; nu är det en rent italiensk institution, till oerhörd skada för dess makt och : inflytande. Likaledes framhöll han vigten af att universälisera de romerska kongregationerna, på det att den katolska kyrkans stora angelägenheter icke måtte uppfattas och afgöras på ett trångbröstadt och inskränkt sätt, såsom fallet tyvärr hittills varit. Kardinalskollegiet ansåg han böra reformeras sålunda; att alla katolska länder representerades i detsamma i förhållande till:sin storlek öch be-j tydenhet... Med skarpa ord och dräpande aroumenter gisslades de, som predika tvedrägt! med det moderna samhället. Strossmayer förklarade det våra sin öfvertygelse, att kyrkan hädanefter endast i nationernas frihet hade att söka de yttre garantierna för. sin egen frihet, de inre deremot deri att biskops: stolarne besattes med män ined en Krysostomos, en Ambrosii, en Anselms anda. Den nuvarande centralisationen i kyrkan angrepj han skarpt. Sådan kyrkan nu är beskaffad r!k och sådan man vill göra henne, är hennes en-: het snarare en själsmördande monotoni, som stöter ifrån sig 1 stället för att draga till sig,) och så länge detnuvarande systemet af trång . centralisering! fortfar, är föreningen med den orientaliska kyrkan otänkbar. De kanoniska lagarnes codex beskref han såsom en baby-l lonisk. förbistsillgn sammansatt af opraktiska och till största delen förfalskade och apokry-. fiska canones. Kyrkan och hela verlden väntar af kyrkomötet; att man skall göra slut): på detta tillstånd genom en tidsenlig codificering, hvilken dock måste förberedas, icke af romerska teologer och canonici, utan afl, lärde: och praktiske män från: alla delar af ! den katolska:verlden.. Talet varade en-ochl. 4 : 4 en half timme och gjorde: starkt intryck på åhörarne. Strossmayer lär behandla det latinska språket, väl icke. alltid klassiskt, men med förvånande ledighet och elegans. På morgonen, innan talet hölls, hade kyrkomötets ordförande utfärdat ett enkom förbud . mot bifallsyttringar. Följande:dagen talade äfven den kaldeiske patriarken om biskoparnes rättigheter och privilegier. Talet, som hölls på arabiska, upplästes i latinsk öfversättning. Det gicki samma riktning som Strossmayers; Times korrespondent i Rom berättar, att inom oppositionen beslutits att, ifall dogmen om påfvens ofelbarhet kommer under diskussion, skola det gallikanska partiet medpreij. laterna Darboy och Dupanloup i spetsen,!. 47 tyska, österrikiska och ungerska samt ett ; temligen stort antal andra biskopar lemna l: mötet. Man har beslutit sig till detta stegl: såsom mildare, emedan det blott innebär en; protest, hvaremot ett dylikt: förfarande efterl omröstningen skulle innebära en schism. På det neapolitanska området skola, enligt hvad som berättas från Rom, ifriga stämplingar för en bourbonsk restauration åter: vara. å: färde. En mängd hemliga agenter resa omkring i landet och uppvigla bönderna med förespeglingar, att Frans II skall åter-. komma och från balkongerna. i det kong palatset strö ut guldmynt, på samma sätt j j som fordom confetti regnade ned från dem under fastlagstiden. Afven lära vapen utdelas.