Aftonbladet – 26 januari 1870, sida 2

tittade Han neråt försänkninger,, men hur han tittade så såg han hvarken bäten eller Figge. Han har väl farit uppåt, stranden här på sidan! tänkte Nicke, osh då kan jag inte se honom. Men han komxner väl snart igen!... och dermed satte Nicke sig ned på en utskjutande bergkant, och var inte alls missnöjd med att få hvila sig litet. Men när han sutit en stund, började han finna tiden lång, och frågade derför den på kuttern sittande fiskaren, som ännu lika troget tittade på sitt flöte: Hör på, der nere! Såg ni hvart båten tog vägen ? Ja, den styrde för en stund sen ut på Solöfjärd! svarade karlen, i det han tog sig en pris det fanns inga gäddor vid stenmaren Körs en sådan kanalje, den Figgeb utropade Nicke förargad, hväd ska jag nu göra? a ve Om Berrn vill, kan herrn få låna ett metspö utaf mig! Å Noppar det något, då? Ja, aldrig ä en ,säker! svarade karleny Iagnt. (Forts. följer.)