Aftonbladet – 25 januari 1870, sida 3

Kjöbenhavn tillverkas årligen 4 till 5 milloner stycken älttorf, som till största delen säljes på stället. . Ett lass sådan torf, innehållande 12 till 14 tunnor, betalas i Kjöbenhava med 10 till 12 riksdaler svenskt riksmynt. Der förbrukades i den enskilda hushällningen redan är 1851 70,000 lass torf; nu är denna förbrukni äkerli ä fördubbla ing säkerligen mer än Sådana utländska exempel vore det väl värdt att efterfölja. Men motståndskraften är i förevarande afseende hos oss allmän och stark. Jag har hört bildade män öppet bekänna, att de aldrig hört talas om bränntorf. Andra hafva sagt, att det icke är värdt att tänka på torfberedning, så länge vi hafva skog. Och många hafva mött mig med sådana, rentaf ur luften gripna invändningar, som, att den utländska torfven är bättre än vår, eller att våra korta somrar äro hinderliga för torfvens lufttorkning m. m. d. Att dessa invändningar äro fullkomligt grundlösa, har jag ådagalagt i min skrift Om de svenska bränntorfmossarna, hvarest jag äfven anfört flera bevis på lyckad torftillverkning i vårt land. Men ett sådant behar jag först nyligen erhållit; och som det Mäg grad märklig och afgörande är af en I av 4 je å beskaffenhet, så ska. Jag pu någorlunda omständligt anförå detsamma. a frå Då ingeniören P. Hatsti, böra från trakten af Flensburg i södra Jutiand; för nes år sedan mottog Maglasäte gård, belägen in Malmöhus läns skogsbygd en tredjedels mil från Höörs jernvägsstation, fann han inom gårdens område en, då af skog helt och hållet omgifven, ansenlig mosse, som visserligen innehöll god gräseller kärrtorf, men var så genomdränkt af vatten, att mossen liknade en sjö med en mängd större och mindre holmar, bestående af mosstufvor, å hvilka små björkar växte. Mossen var i följd häraf icke blott fallkomligt onyttig, utan äfven skadlig såsom frostbehållare. Den var ock så blöt, att den icke utan äfventyr kunde öfvervadas. Men hr Hansen beslöt att använda dess innehåll till beredning af älttorf. För detta ändamål upptog han först ett mycket långt, 16 till: 32 fot bredt och 8 till 16 fot djupt kufvuddike samt vidare smärre sidodiken 48 fots afstånd från hvarandra, hvilka dikningsarbeten väl vore högst betydliga, men ändock sannolikt mindre kostsamma, emedan det, som: upptogs i dikena inom mossen, kunde användas till torförämsle. Genom dessa arbeten blef snart en betydlig areal af mossen, eburu dess medeldjup är 12 till 15 fot, så torrlagd, att den kunde bära hästar och åkdon. Dessutom och emedan torfvens lufttorkning i hög grad förhindrades af den omgifvande skogen, blef denna delvis undanröjd, hvilket medfört den goda verkan, att lufttorkningen nu går för sig under vid pass hälften kortare tid än förat. Till en början var torftillverkningen jemförelsevis ringa, ty mossen låg i skogsbygden, der bränsle af torf savnolikt var föga eller intet kändt eller åtminstone aktadt och det ju icke skulle vara värdt att ens tänka på torfberedning, så länge skog fanns att tillgå. Ingeniör Hansen var dock icke den man, som häraf lät hindra sig. Till en början var naturligtvis tillverkningen ringa. För 5 år sedan utgjorde den emellertid en half million stycken älttorf i liten murtegelform, hvardera vägande i lofttort tillstånd något öfver ett tredjedels skålpund. Detta tillfredsstälde icke den för retagsamme tillverkaren, hvilken för öfrigt förstod, att på ett praktiskt sätt göra sin nya vara känd och värderad. Följden häraf har blifvit ökad efterfrågan och tillverkning. Den senare utgjorde sistlidet år 150,000 kubikfot eller 6 mitlioner stycken torf af nyssnämnda vigt samt sådan storlek och beskaffenhet, som af de härmed förevisade profven synes, och ingeniör Hansen hoppas nu, att snart kunna göra sin tillverkning 3 gånger större än den hittills varit. Sistlidet års till: verkning har egt rum under vid vid pass 10 veckors tid, från senare hälften af Maj räknadt, samt fordrat en daglig arbetsstyrka af 30 vuxna karlar, 15 starka och 45 svagare qvinnor eller barn, tillsammans 90 personer, äfvensom 15 hästar till torfvens ältning. Af denna tillverkning har försålts till invånare i byen Höör 205,000 st. och till bönder från slättlandet, som hemtat torfven på stället, 220,000 st. Men det mesta har forslats först å vanlig väg till Höörs jernvägsstation och sedan å jernvägarne till Kristianstad, Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö och de flesta af mellarstationerna å slättlandet. Till Lund har blifvit afsatt 35 fullastade godsvagnar, hvardera rymmande 30,000 st. torf, således tillsammans 1,050,000 stycken, och denna torf användes der i stället för ved till vanliga hushållsbehof, kanske mest i köken. I Malmö har ensamt Pehr Frichs cikoriefabriksoch sågverks-aktie-bolag dels betingat och dels redan emottagit tillsammans 50 godsvagnar eller I!2 million st. torf, och bolagets styrelse har meddelat mig, dels att denna torf lätt antändes, är af utmärkt beskaffenhet, lemnar föga aska (endast 2,54 procent, enligt i geologiska byrån anstäld analys) och användes i bolagets torkinrättningar för cikorierötter och hvitbetor i stället för tillförne begagnad engelsk cokes, samt dels att bolaget härpå gör en besparing af 20 till 25 procent — detta, ehuru torfven transporterats en tredjedels mil på vanlig väg till Höörs jernvägsstation och 5 mil på jernväg, å hvilen senare frakten till Malmö utgör ungefär 40 procent af torfvens pris på nyssnämnda station. Der är under sommartiden priset 6 öre för en kubikfot. ÅA stället är det 1 öre lägre. (Forts.) PESCARA RIKSDAGEN. Rårdavmans gammanträden.