Aftonbladet – 18 januari 1870, sida 2

— menar Independancd belge — velat göra ig skyldig till den uppenbaraste inkonseqvens, å borde den antingen i sin helhet ha godändt eller förkastat högsta domstolens utåtande. Genom att ha i detta fall upp-. tällt en åtskilnad, som högsta domstolen cke gjort och som allmänna meningen ännu nindre skall godkänna, måste regeringen se len misstanke vinna alltmera fotfäste, åt: vilken den redan förut alltför mycket gif-! vit näring, att den endast söker förevändingar för att uppskjuta, om icke alldeles indanskjuta ex reform, för hvilken den icke ar några sympatier. Vi ha berört detta i förbigående och vilja cke i dag fördjupa oss i detta ämne, hvilset vi nog få vidare anledning att be-l nandla. Vi återvända till en öfversigt af de hviande grundlagsändringsförslag, hvilka nu skola ill definitivt afgörande företagas. Deras antal är 7. Från 1867 års riksdag finnas följande trenne förslag: l:o. Om utsträckning af den i 28 Regeringsformen bekännare af annan lära än den rena evangeliska medgifna rätt, att innehafva befattning i statens tjenst; så att hädanefter bekännare af annan kristen troslära, äfvensom af den mosaiska, må kunna utnämnas till alla embeten och tjenster, med undantag af statsrådsembeten, presterligt embete eller annan tjenst, hvarmed är förenadt åliggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap, samt med det förbehåll, att icke någon, som ej tillhör den rena evangeliska läran må kunna såsom domare eller innehafvare af annan tjenst deltaga i handläggning eller afgörande af fråga, som angår. religionsvård, religionsundervisning eller befordringar inom den svenska kyrkan. 2:0,. Om sådan ändring i 26 Riksdagsordningen, att bekännare af annan lära än kristen-protestantisk må vara valbara till riksdagsmän. 3:0. Rörande sådan ändring i 1 4 5 mom. och 5 6, 8 och 12 mom. Tryckfrihetsförordningen, hvaraf blefve en följd: a) att boktryckerier äfven kunna få anläggas i köpingar och hvarsomhelst på landsbygden; db) att justitiestatsministern eller hans ombud för erhållande af qvarstad å tryckt skrift kan i landsorterna vända sig ej blott till magistraten, utan till konungens befallningshafvande eller direkt till någon kronobetjent; c) att stämningstiden i tryckfrihetsmål bestämmes till 8 dagar, ehvad tryckeriet är beläget i stad eller på Jandet och att det särskilda förbehållet i afseende på akademiernas jurisdiktionsrätt äfven i tryckfrihetsmål bortfaller. Vid 1868 års riksdag blef intet enda förglag antaget att hvila, oaktadt konstitutionsutskottet, vid sidan af sina många afstyrkanden, hade tillstyrkt ett par förändringar. Från 1869 års riksdag hvila följande förslag till förändringar i Tryckfrihetsförordningen: 4:0. Um sådan förändring i 1 5 mom. Tryckfrihetsförordningen att tiden för anmälan af nytt boktryckeri nedsättes från trettio till 14 dagar, innan någon skrift derifrån utgifves. 5:o. Rörande den förändringen i 1412 mom. och 4 11 momentet af Tryckfrihetsförordningen; att skyldigheten för den som vill idka bokhandel att derom göra anmälan hos justitiestatsministern upphäfves, 6:0. Om ändring i den nu i Tryckfrihetsförordningens 5 3 moment stadgade hädiska jurymannaeden, så att jurymännen hädanefter endast skola afgifva en enkel edlig försäkran om att lemna utlåtande efter bästa förstånd och samvete samt att iakttaga obrottslig tystnad om hvad inom juryn förefallit. Efter dessa hvilande förslag till ändringar i svenska grundlagarne kunna vi slutligen nämna ett förslag rörande den unionella riksakten, nemligen. 7:o. Det af konungen för riksdagen framlagda förslag till en ny föreningsak emellan Sverige och Norge, hvilket sist lidne riksdag i den ordning 81 Regeringsformen och 64 Riksdagsordninger utstaka, hänskjutit till afgörande vic 1870 års riksdag. I Vi skola återkomma till närmare skär Iskådande af alla dessa reformförslag. j