Aftonbladet – 15 januari 1870, sida 2

på mig, bara — så kan du ungefär göra dig en föreställniog om hur en vacker karl skall se ut — har sett ut, menade jag. Du återigen, du är förbannadt treflig, hederlig, beskedlig och godmodig; men vacker är du ta minsan inte! Och qvinnorna, kära bror Nicke de-ä i allmänhet ettytligt slägte; hur många af dem tror du ge sig tid med att efterforska hurudant en karls inre är? Jo, om ytan är tilltalande, då kanhända de göra sig besvär; såvida de inte också då föredra ait fästa sig bara vid den; — är ytan deremot afskräckande, då ge de honom tusan genast ! Men hur kan du då förklara att en hel mängd fula karlar ha vackra hustrur?, frågade Nicke, Det bevisar bara att det finns ingen regel otan undantag! Och ser du, det är en förbaskadt annan sak att vara ful än att inte se någonting ut. Du är jost ett sådant der mellanting, min kära Nicke, — hade du fulhetens skönhet då vore det ingen fara med dig, — men nu är du bara rund och skinande och glatt och småtreflig, och derför skall du akta dig för att vilja vara något anpat.a kd Fa Hvad — hvad menar du? Jo, jag menar att du som hvarje menniska får lof att söka ställa ditt inre i harmoni med ditt yttre. Du är ju pinfull med romantik och -trubadurpoesi, och tocke der krimskrams, inte passar det för den som ser at som du! Seså! låt nu mittutseende vara i fred, och låt oss i stället ge oss af tillstaden. Om da vill så gå vi på spektaklet. Kör för det... det vill säga, om du bjuler, för jag har inte mer än 50 öre i portemonnajen. Ja visst bjuder jag... kom nu bara, och rata inga mera galenskaperi,