Aftonbladet – 15 januari 1870, sida 2

UTRIKES. Redan i lagstiftande kårens första möte egde en sammandrabbning rum mellan venstern och den nya regeringen. Sedan nemligen Ollivier i ett kort tal, för hvilket telegrafen temligen fullständigt redogjort, angifvit de grundsatser, efter hvilka regeringen ämnade inrätta sin politik, och en mängd motioner blifvit väckta, uppträdde Gambetta och tillsporde krigsministern, hur det förhöll sig med de båda soldaterna, som blifvit förvisade till Algier för det de deltagit i några valmöten och till hvilkas friköpande en insamling blifvit gjord. Resultatet af denna insamling, 12,000 francs, hade redan i början af förliden månad blifvit öfversändt till Algieri rekommenderadt bref, men ännu hade ingen underrättelse ingått att det riktigt framkommit. Han begärde nu få veta, om ministern gillade denna förvisningsåtgärd och framför allt hvar de båda soldaterna befunno sig. Det var första gången den unge deputeraden för Marseille uppträdde i kammaren. Han talar med mycken energi och liflighet, som stundom går ända till häftighet. I röst och gester har han mycket som erinrar om Jules Favre i hans ungdom, Krigsministern, general Le Boeuf, svarade med militäriskt brusquerie; soldaterna kunna ej deltaga i offentliga möten, emedan de ej äro valmän; han hade straffat dem som besökt sådana sammankomster; andra soldater, som kolporterat subskriptionslistor, befunno sig äfvenledes i Algier; ännu andra, som spridt demagogiska skrifter, vare likaledes på väg dit, och han skulle handla på samma sätt mot alla som bröte inot disciplinen. Han tvekade ej att säga det rent ut, ty han ryg