edermera blifvit öfversläthållaren frih. D. G. Bildt af 1870, så kände vi oss benägna att örmoda att vårt gamla hederliga Dagblad id meddelandet af frih, Bildts tal återigen lifvit utsatt för någon mystifikation, likasom örhållandet lärer varit, efter hvad man velat ntyda, med det af hr Demirgian Kållna tal till Chediven. Så otroligt föreföll det öss att frih. Bildt skulle så obarmhertigt bryta stafven öfver ir Bildts handlingar såsom offentlig man, att vi nsågo oss böra, innan vi upptogo ämnet, fvakta ett par dagar för att se om någon lementi skulle blifva synlig i D. B., hvilken örklarade talet understucket. Men Som nåröt sådant icke försports, få vi väl antäga let såsom äkta. Dervid kunna vi icke anat än lyckönska hufvudstaden, att dess inressen i afseende på jernvägsanläggningar iu funnit en så inflytelserik och energisk nälsman som frih. Bildt, på samma gång om vi måste: beklaga, att den icke förr och pecielt vid 1856—58 års riksdag haft att Nlädja sig åt denna bundsförvandt. Mycket ade kanske då varit annorlunda. Möjligtvis skall någon förundra sig öfver att rih. Bildt nu uttalat åsigter så diametralt tridande mot dem han förfäktade 1857; men itom: det att man -kan blifva -klokare för var dag, så beror ju för öfrigt så mycket vå den synpunkt tr hvilken man ger en sak. 1857 såg hr Bildt jernvägsfrågan ur Södernanländsk synpunkt, betraktande provinsernas olika geologiska beskaffenhet; 1870 oetraktas hon af frih. Bildt i hans egenskap af Stockholms öfverståthållare, hvilken, enigt gällande instruktion, först och för ällting bör iakttaga, huru han efter sin yttersta kraft och förstånd -kan hålla stadens innevånare uti pligtig hörsamhet, rättrådighet, tjenstvillighet och devotion emot Hans Kongl. . Maj:t. och Sveriges krono, och så mycket honom tillstår, formera och styrka pdem tillgodo, och uppehålla det helsosamma förtroende, som herre och uridersåtare emellan vara börs. Huru skulle väl detta kunna ske med någon framgång, om icke det etiga embetets innehafvarevisade sig lifvad för de intressen, som ligga stadens imnevånare varmast om hjertat?