Aftonbladet – 8 januari 1870, sida 2

man fattar ej deras ändamål eller nödvändig het. Man spörjer: hvarför vilja de lägre klasserna befatta sig med politik? De ha ju sitt gårdsbruk och andra näringar att sköta; de ha ju kyrkor och skolor, som bibringå dem behöflig uppfostran och lärdom både för detta och ett tillkommande lif; de lefva ju under en ordnad rättskipning och goda lagar 0. 8 v. Hvarför slå de sig då icke till ro med hvad de ha, i stället för att inblanda sig i ärenden, som enligt historiens: vittnesbörd hittills anförtrotts åt män, hvilka på grund af börd, lärd uppfostran, förmögenhet ock längre erfarenhet i statskonstens heimligheter varit särskildt kompetenta attråda öfver staten och sine medborgares öde? — Men så ofattlig är dock ej för alla den tanke, som ligger till grund för fölkmötena. Flertalet har insett personlighetens -betydelse i samhällsutvecklingen; sjelfstyrelsen hör till den grad till hela vår tidsålders väsende, att det ej behöfs vidlyftiga förklaringar, för att visa falskheten af de angrepp som riktas mot den: Genom folkmötena utbildar sig den offentliga meningen, så att den till slut blir den makt, som bestämmer valen i distriktförsamlingarne och besluten å stortinget. Deras betydelse i detta afseende är klar för hvar och en som vet, att stortinget ej är en godtycklig samling af 111 män, som representera sig sjelfve, utan en Verklig folkrepresentation, hvilken som sådan skall vara ett sannt uttryck för den herrskande folkmeningen.